Sammanfattning 2025
2025 omfattar 113 publikationer, i nivå med föregående år. 107 av 190 forskare publicerar sig för första gången i datasetet. Öppen tillgång (91 %) ligger över periodsnittet (73 %).
Nyckeltalen sammanfattar rapportens centrala indikatorer. Alla värden beräknas från det underliggande datamaterialet och avser hela perioden om inget annat anges. Procentandelar (refereegranskat, Open Access, internationellt samarbete) beräknas som andel av totalt antal publikationer per år.
Procentuell förändring visas inte när basvärdet understiger 10 enheter, eftersom små bastal ger statistiskt instabila procenttal (Hicks et al. (2015), princip 8; jfr CDC:s regel om n < 16). Absoluta tal visas istället.
Insikter
Under perioden 2010-2025 var den
genomsnittliga årliga tillväxttakten (CAGR) +24.9%. Trenden är
ökande (statistiskt signifikant; p < 0.05).
Mann
(1945);
Sen
(1968)
Insikter 2025
Fokusåret 2025 hade 113 publikationer, minskning 4% jämfört med 2024.
Insikter
Andelen peer-reviewed ökade från 0 %
till 58% [48%–66%] (+57.5 procentenheter) under 2010–2025. Observera att
0 % i periodens första år kan bero på ofullständiga metadata snarare än
en faktisk avsaknad av peer review.
Insikter 2025
Under 2025 var 58 % av publikationerna refereegranskade, över periodsnittet (53 %). Vanligaste typen var artikel i tidskrift (40 %). Jämfört med 2024 ökade andelen refereegranskade med 4 procentenheter. Citeringsdata finns för 93% av artikel, forskningsöversikt, men bara 0% av licentiatavhandling, monografi.
917 publikationer (93 %) vetenskapliga, 66 publikationer (7 %) övriga.
Äldre år (2010–2017) aggregerade för läsbarhet. Full tidsspan tillgänglig i dataexporten.
Insikter 2025
Under 2025 publicerades artiklar i 35 unika tidskrifter
(periodssnitt: 14.8/år).
22 tidskrifter förekommer för första gången:
Temenos (2), Social Psychology of Education (1).
82 tidskrifter från 2022–2024 saknas 2025: Injury
Prevention, Historisk Tidskrift.
Störst ökning: Nordidactica: Journal of Humanities and
Social Science Education (4 pub. 2025, snitt 0.9/år); Critical Policy
Studies (2 pub. 2025, snitt 0.1/år).
Av 35 unika tidskrifter under 2025 var 10 (29%)
klassificerade som Nivå 2 enligt NPI: Journal of Curriculum Studies,
Temenos.
9 tidskrifter (26%) saknade NPI-klassificering:
Religion & Livsfrågor, Journal of Social Science Education.
Tidskriftsartiklarna 2025 hade ett genomsnittligt
fältnormaliserat citeringsgenomslag (FWCI) på 3.27, baserat på 35
publikationer med citeringsdata. FWCI = 1,0 motsvarar
världsgenomsnittet.
29% av tidskriftsartiklarna tillhörde de 10% mest
citerade i sitt fält (10 av 35 med data).
Norwegian Publication Indicator (NPI), även kallad norska listan, klassificerar publiceringskanaler i två nivåer. Nivå 2 (topp ~20 % per ämnesområde) anses vara de mest prestigefyllda kanalerna. Nivå 1 omfattar övriga godkända kanaler.
Insikter 2025
Under 2025 publicerades 36 % i Nivå 2-kanaler, klart över periodsnittet (16 %). Jämfört med 2024 ökade andelen med 24 procentenheter. Noterbart är att 71 % av publikationerna saknade NPI-klassificering.
En hög andel publikationer (≥10 %) saknar NPI-klassificering. Vanliga orsaker: saknade ISSN i källdata, kanaler utanför registret (~40 000 tidskrifter), konferensserier, eller nyligen startade tidskrifter. Se tidskriftstabellen för oklassificerade kanaler.
DORA-läge är aktiverat för den här rapporten. Bifrost utvärderar rapporten mot principerna i DORA (2012) och CoARA (2022).
Rapporten innehåller element som inte är förenliga med DORA:s princip 1: “Använd inte journalbaserade mått som surrogatmått för kvaliteten hos enskilda forskningsartiklar.”
NPI-nivåklassificering (Nivå 1/2) visas i rapporten. NPI är ett nordiskt klassificeringssystem som rangordnar publiceringskanaler efter akademisk position, det vill säga en kanalbaserad ranking som DORA avråder från att använda som kvalitetssurrogat. Klassificeringen visas här som deskriptiv information om publiceringsmönster, inte som ett mått på enskilda artiklars kvalitet.
Forskarna listas nedan, sorterade efter vetenskaplig produktivitet.
Insikter
De 20% mest produktiva forskarna står
för 54% av publikationerna (Gini 0.39, skala: 0 = jämnt, 1 = helt
koncentrerad). Genomsnittligt antal medförfattare ökade från 1.5
(2010–2017) till 2.5 (2018–2025).
Insikter 2025
Med 190 unika forskare under 2025 låg antalet klart över periodsnittet (73.1 per år). Av dessa var 107 (56 %) nya i datasetet, vilket tyder på hög omsättning bland de aktiva forskarna. Mest produktiv var Katarina Plank med 10 publikationer. Genomsnittet låg på 0.6 publikationer per forskare, lägre än periodsnittet (1.0).
Nätverksstrukturen (kluster, klusterbildning, centralitet) baseras på hela perioden 2010–2025. Samarbetsvolymer och grundläggande mått visas även för fokusåret 2025.
Insikter
30 forskargrupper av ungefär lika
storlek; inget kluster dominerar. Varje forskare samarbetar i snitt med
3.6 andra (ett måttligt sammankopplat nätverk). Tydlig klusterstruktur
(Modularitet 0.95); forskarna arbetar främst inom sin egen grupp.
Nätverket är glest: bara 1.8% av alla forskarpar har en direkt
samarbetslänk.
Insikter 2025
Under 2025 var 68.1 % av publikationerna samförfattade (periodssnitt 50.2 %). Genomsnittligt 2.7 medförfattare per artikel (2.2 under perioden). 501 nya samarbetslänkar tillkom (par som inte samarbetat under föregående 3 år). Publikationer med internationellt samarbete hade det högsta citeringsgenomslaget (FWCI 7.01, n=34), jämfört med enförfattare (FWCI 3.73, n=271).
Varje nod representerar en forskare och varje länk ett samförfattarskap. Färgerna visar forskargrupper (kluster) identifierade via modularitetsanalys. Nodens storlek speglar antal publikationer.
Samförfattarskapsnätverket byggs från samförfattade publikationer. Varje nod representerar en forskare, och varje kant viktas med antal sampublikationer. Kantvikterna normaliseras med association strength Van Eck et al. (2009) före klustring med Louvains algoritm. Centralitetsmått: grad (antal samarbetspartners), samarbetsintensitet (total samförfattarfrekvens), och brobyggarvärde (weighted betweenness med inverterade vikter) Newman (2004). Nätverksdensitet mäter andelen realiserade av alla möjliga samarbeten. Terminologi: «Samarbetspartners (snitt)» = mean degree; «Klusterbildning» = modularity Blondel et al. (2008).
Procenten räknas på par där båda författarna har landsuppgift (1110 klassificerade av 1124 totalt, täckning 99%). Varav 0 par där båda författarna saknar institutionell tillhörighet, 0 par där institutionen inte kunde mappas till ett land, och 14 par där en sida saknar uppgift.
‘Samförfattade texter’ anger antalet texter författaren skrivit tillsammans med en eller flera samförfattare.
Nätverksstatistik visar centrala noder i samarbetsnätverket. Grad (degree) är antalet direkta samarbeten, medan mellanliggande centralitet (betweenness) visar vilka författare som fungerar som broar mellan olika grupper.
Insikter 2025
Nya nätverksaktörer: Bellström, Peter; Bakken, Björn; Alaqra, Ala Sarah (+15) (forskare utan publicering under föregående 3 år men med minst 2 samförfattade publikationer under fokusåret). Bredaste samförfattare: Rudnik, Alesia (18); Veeravalli, Sai Ganesh (17); Georganos, Stefanos (17); Friesen, John (17); Olsson, David (14) (flest unika medförfattare under fokusåret (minst 2 publikationer, minst 5 unika)). Mest produktiva par: Backius, Stefan & Melin, Åsa (5); Modig, Niclas & Niemi, Kristian (3); Larsson, Esbjörn & Lundberg, Björn (3); Larsson, Esbjörn & Samuelsson, Johan (3); Lundberg, Björn & Samuelsson, Johan (3).
Tabellen visar hela perioden 2010–2025.
Den första medförfattaren som listas är den som författaren skrivit tillsammans med flest gånger. ‘Antal’ anger antal medförfattade texter med författaren. Upp till fyra ytterligare medförfattare anges, i fallande ordning efter antal medförfattarskap.
Tabellen visar hela perioden 2010–2025.
Nedan är en visualisering av datasetets 30 olika grupperingar. Färgerna anger olika grupper.
Forskare med lila kantlinje var aktiva under fokusåret 2025.
Namn på författare till höger; grupp-id till höger. Du kan se storlek på grupperna och gruppernas vanligaste keywords i tabellerna som följer. En kombination av sökning och sortering kan användas för att utforska gruppmedlemskap vidare.
Diagrammet jämför det fältnormaliserade citeringsgenomslaget (FWCI) för de samförfattarskapskluster som identifierats via nätverksanalys. Varje publikation tillhör det kluster där flest av dess författare ingår. FWCI = 1,0 motsvarar världsgenomsnittet. n anger antal publikationer i klustret (visas vid hovring).
Tabellen är begränsad till a) grupper med fler än 3 medlemmar; b) grupper med minst ett keyword i någon publikation; c) de tio mest använda nyckelord per grupp.
Till skillnad från samförfattarskapsanalysen, som kartlägger samarbete genom gemensamma publikationer, synliggör denna sektion de akademiska nätverk som uppstår genom handledning och opponering av avhandlingar. Handledare och opponenter som verkar vid flera lärosäten utgör informella kunskapsbryggor mellan organisationer — relationer som sällan fångas av traditionella bibliometriska mått men som kan avslöja viktiga mönster i akademisk kunskapsöverföring.
Insikter
32 forskare har handlett eller
opponerat över lärosätesgränser. Starkaste kopplingen: Göteborgs
universitet – Karlstads universitet (Kopplingsstyrka: 4). Baserat på
94.1% av avhandlingar med identifierbara handledare.
Handledar-/opponentnätverket är separat från kartan för internationellt samarbete. Kartan bygger på samförfattarskap mellan författaraffilieringar, medan handledar-/opponentrelationer visas i nätverket nedan.
Nätverket baseras på handledar- och opponentrelationer extraherade från SwePub-poster. Kopplingsstyrkan beräknas som (antal handledningar × 2) + (antal opponeringar × 1). Viktningen (2:1) är en Bifrost-konvention som speglar att handledning är en längre och djupare samarbetsrelation än opponering. Metoden saknar bibliometrisk etablerad praxis; den är utvecklad specifikt för Bifrost.
Viktningen handledare:opponent (2:1) är en Bifrost-konvention för att spegla handledarens större roll i avhandlingsprocessen. Detta är inte etablerad bibliometrisk praxis.
Insikter
181 lärosäten bidrar. Karlstads
universitet dominerade med 976 publikationer (68 %). Näst störst:
Göteborgs universitet (65), Lunds universitet (22). Koncentrationsindex
(HHI): 0.461.
Insikter 2025
Under 2025 bidrog 55 lärosäten (periodssnitt 20). Karlstads universitet dominerade med 112 publikationer (57 %) under fokusåret (68 % under perioden). Näst störst: Göteborgs universitet (9), Helsingfors universitet (5). 32 lärosäten tillkom som inte publicerat under föregående 3 år.
Översikt av det internationella samarbetet baserat på medförfattarskap och affilieringar i publikationerna.
Insikter
Hela perioden 2010–2025. 24 länder
representerade i samarbeten. Storbritannien, Norge och Tyskland är
vanligast. 11.3 % av publikationerna har internationella medförfattare —
ökning från 4 % (2010–2017) till 13 % (2018–2025).
Insikter 2025
Under 2025 var 18 länder representerade (periodssnitt 7). 19 % av publikationerna hade internationella medförfattare (periodssnitt 11 %). 5 nya länder tillkom som inte förekommit under föregående 3 år (Argentina; Hongkong; Kenya; Nigeria; Spanien).
Baserat på medförfattares affilieringsland.
Lärosäten med lila kantlinje var aktiva under fokusåret 2025.
Insikter:
Nätverket omfattar 69 lärosäten med
111 samarbetsrelationer. Det starkaste samarbetet är mellan Göteborgs
universitet och Karlstads universitet (63 gemensamma publikationer).
Karlstads universitet har flest samarbetspartners (56 st).
Fokusår 2025:
54 lärosäten var aktiva under fokusåret. 29 nya lärosäten tillkom (Birminghams universitet, Universitetet i Münster, University of Kaiserslautern-Landau, …). Starkaste fokusårssamarbetet: Göteborgs universitet och Karlstads universitet (9 sampublikationer).
Samarbetsnätverket på kartan baseras på hela perioden 2010–2025.
Kartan visar främst samförfattarskap mellan lärosäten. Handledar-/opponentkopplingar redovisas som separata nätverksrelationer och kan vara färre, eftersom endast poster med tydlig institutionskoppling kan inkluderas.
Insikter
Samhällsvetenskap dominerar (52 %).
Ämnesbredden har ökat — forskningen har blivit mer diversifierad
(2010–2025, H: 0.76 → 1.09). Forskningen är markant interdisciplinär —
den kombinerar ämnesområden som är taxonomiskt avlägsna. Rao-Stirling:
0.795 (där 0 = enhetligt ämne, 1 = maximal spridning). Baserat på 6
HSV-huvudområden (UKÄ-klassificering).
Rao-Stirling
(Stirling, 2007)
Shannon H (jämnhetsindex) mäter hur jämnt fördelade publikationerna är över ämnesområden. Värdet 1.00 innebär perfekt jämnhet; lägre värden indikerar dominans av enskilda områden. Rao-Stirling mäter interdisciplinaritet genom att väga både fördelningen och det taxonomiska avståndet mellan ämnesområden enligt UKÄ:s klassificering. Skalan går från 0 (alla publikationer i samma ämne) till 1 (maximal spridning över avlägsna ämnesområden).
Figuren visar hela perioden 2010–2025.
Insikter 2025
Under 2025 dominerade Samhällsvetenskap (50.8 % av publikationerna, periodssnitt 52.1 %). Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin var helt frånvarande i fokusåret (periodssnitt 0.4 %).
Andel av totala publikationer per år (%). Notera att en publikation kan tillhöra flera kategorier.
I datasetet finns det totalt 28 nivå 2-kategorier. Här visas de vanligaste 25.
Insikter 2025
Under 2025 dominerade Utbildningsvetenskap (21.6 % av publikationerna, periodssnitt 19.3 %). Statsvetenskap var underrepresenterad (10.1 % mot periodssnitt 19.9 %). Följande var helt frånvarande i fokusåret: Biologi (periodssnitt 0.3 %); Annan lantbruksvetenskap (periodssnitt 0.2 %).
Andel av totala publikationer per år (%). Notera att en publikation kan tillhöra flera kategorier.
Under perioden 2010–2025 saknar 34.2% (336 av 983) publikationer ämnesklassificering på denna nivå.
Figuren visar hela perioden 2010–2025.
Insikter 2025
Under 2025 dominerade Didaktik (21.0 % av publikationerna, periodssnitt 15.9 %). Nya kategorier i fokusåret: Annan geovetenskap; Annan maskinteknik. Kulturstudier var underrepresenterad (1.0 % mot periodssnitt 6.0 %). Följande var helt frånvarande i fokusåret: Idé- och lärdomshistoria (periodssnitt 3.9 %); Freds- och konfliktforskning (periodssnitt 3.5 %).
Andel av totala publikationer per år (%). Notera att en publikation kan tillhöra flera kategorier.
barn; genus; idrott; lärande; mathematics; social psychology; learning; physiology; science and technology studies (sts); remote sensing
Insikter
Bred nyckelordsprofil — ingen enskild
term dominerar (HHI: 0.0010 — Herfindahl-Hirschman Index, där 0 =
perfekt jämn fördelning, 1 = en term dominerar helt). Vanligast är
“sweden” som förekommer i 4.9 % av publikationerna, fördelat över totalt
2370.
Ordmolnet visar nyckelord från fokusårets (2025) publikationer. Övriga analyser nedan baseras på hela perioden 2010–2025.
Färger indikerar frekvenskvantiler inom detta dataset.
Röd: Högsta frekvens (4.4-3.7%); Blå: Hög frekvens (3.7-3%); Grön: Medelhög frekvens (3-2.3%); Orange: Låg frekvens (2.3-1.6%); Grå: Lägsta frekvens (1.6-0.9%)
Färger indikerar frekvenskvantiler inom detta dataset.
Röd: Högsta frekvens (4.9-3.94%); Blå: Hög frekvens (3.94-2.98%); Grön: Medelhög frekvens (2.98-2.02%); Orange: Låg frekvens (2.02-1.06%); Grå: Lägsta frekvens (1.06-0.1%)
Trenderna nedan baseras på hela perioden 2010–2025.
Sjunkande nyckelord: religion, governmentality, religious education, comics
Inga stigande trender identifierades. Nedan visas istället djupanalys av sjunkande keywords. Dessa kan indikera ämnesområden som minskar i aktualitet eller forskningsintresse.
Följande keywords hade perioder av hög aktivitet tidigare men har sedan avtagit. Analysen visar när de var som mest aktiva, vad som drev intresset, och hur aktiviteten utvecklats sedan dess.
Burst-period: 2015–2016 (måttlig burst)
Toppår: 2016 (4 publ.)
Drivande aktörer under perioden:
Samvarierande keywords: religionsdidaktik, sverige, sweden
Nuvarande status: Minskande
Heatmappen visar hur ofta nyckelord förekommer tillsammans i samma publikationer. Association strength Van Eck et al. (2009) normaliserar samförekomsten mot produkten av de enskilda nyckelordfrekvenserna. Röda asterisker (✱) i rutornas övre högra hörn markerar statistiskt signifikanta samförekomster (p < 0.05).
Nyckelord som ofta förekommer tillsammans i samma publikationer bildar tematiska kluster. Tabellen nedan sammanfattar klustren; den interaktiva grafen visar relationerna visuellt.
Begränsat underlag — nätverket inkluderar även enstaka samförekomster och bör tolkas med försiktighet.
Nätverksdiagrammet visar hur nyckelord relaterar till varandra baserat på sam-förekomst i publikationer. Större noder innebär vanligare nyckelord. Linjer visar sam-förekomst. Färger visar tematiska kluster identifierade med Leiden-algoritmen (Traag et al., 2019).
Frekvensen av enskilda ord i datasetet som helhet. Ord har hämtats från titel, abstract och keywords. “Frekvens” är totala användningar, inklusive antal omnämningar i en och samma text, medan “publikationer” är antalet unika texter var ordet förekommer.
Ordfrekvenserna nedan baseras på samtliga publikationer i perioden 2010–2025.
Insikter 2025
De 5 vanligaste orden i fokusårets publikationer (2025) är: “sweden” (21%), “swedish” (20%), “social” (20%), “related” (14%), “risk” (12%). Jämfört med hela perioden (2010–2025) har dessa ord förändrats i relativ frekvens. Observera att geografiska markörer som “sweden” är vanliga i akademiska metadata och speglar publikationernas nationella anknytning snarare än forskningsämnet.
Notis: Datasetet innehåller 16357 rader. För bästa prestanda visas endast de 8000 med högst frekvens i tabellen.
Ifall du vill undersöka frevkensen av några särskilda ord mer noggrant, ange dem i variabeln ‘to_stem’.
Trenderna baseras på hela perioden 2010–2025. Fokusårets genombrott och förändringar visas sist i sektionen.
Dessa trender är indikativa och kompletterar keyword-analysen ovan.
Metodologisk notering: Ordfrekvensanalys baseras på enskilda ord extraherade från titel, abstract och keywords. Till skillnad från författarvalda keywords kan enskilda ord vara mer brusiga och tvetydiga — till exempel kan ordet ‘system’ förekomma i både tekniska och samhällsvetenskapliga sammanhang, medan keywordet ‘adaptive systems’ är mer precist. Striktare trösklar används (minst 10 förekomster, korrelation > 0.5) och akademiska stoppord är exkluderade.
Stigande/sjunkande visar trender över tid (Spearman-korrelation). Nya/försvinnande visar livscykel — när ord började eller slutade användas.
Inga statistiskt signifikanta trender identifierades bland de vanligaste orden.
Tematiska genombrott 2025 2025
Dessa ord blev plötsligt vanligare under fokusåret jämfört med sin historiska nivå, vilket kan indikera framväxande forskningsinriktningar.
urban, region, nordic, methodological, bland, informed, remains, analyzing, mitigation, water
…och 61 ord till
Ord med störst förändring i andel av publikationer mellan fokusåret och föregående år.
Ökande: olika, nordic, del, methodological, related, religion, region, sverige, flera, informed
Minskande: human, time, history, governing, movement, century, health, management, production, disaster
Årsjämförelsen baseras på två enskilda år och är känslig för slumpvariation. Tolkningsförsiktighet rekommenderas.
Analysen nedan sammanfattar citeringar i datasetet och visar trender över tid, per forskare och för de mest citerade verken.
Informationen om publikationer har hämtats från DiVA och berikats med citeringsdata från OpenAlex.
Notera:
Citeringsdata är ackumulerade
totalsummor hämtade från OpenAlex — de visar hur många gånger varje
publikation citerats sedan den publicerades. Publikationer från senare
år har haft kortare tid att ackumulera citeringar, vilket bör beaktas
vid jämförelser mellan år. Citeringsanalysen omfattar hela perioden,
inte bara fokusåret — till skillnad från övriga avsnitt.
Om jämförbarhet:
Fältnormerade percentiler från
OpenAlex (normerat mot år, publikationstyp och ämnesområde). 113
publikationer (12 %) är från de senaste 2 åren och kan ha underskattade
percentiler.
FWCI (Field-Weighted Citation Impact) mäter hur mycket en publikation citerats jämfört med vad som är förväntat för just den typen av forskning, publiceringsåret och ämnesområdet, internationellt sett. FWCI = 1,0 är det förväntade värdet: det antal citeringar som är typiskt för liknande publikationer globalt. Under 1,0 innebär färre citeringar än förväntat; 1,5 innebär 50 % fler; 2,0 innebär dubbelt så många. Normalisering mot fält är nödvändig eftersom citeringskulturen skiljer sig kraftigt. Medicin citerar mer frekvent än matematik, vilket gör direkta jämförelser missvisande. Data kommer från OpenAlex. Observera att ett fåtal enskilda högt citerade publikationer kan dra upp siffran markant, och att måttet kräver tillräckligt underlag (minst 10 publikationer med citeringsdata).
PP(topp 10 %) mäter andelen av en grupps publikationer som tillhör de 10 % mest citerade i sitt ämnesområde och publiceringsår, internationellt sett. Referensvärdet är 10 %: om en grupp publicerade helt genomsnittligt skulle just 10 % hamna bland de översta. Över 10 % innebär att en större andel än förväntat får hög citeringsgenomslag; under 10 % innebär det motsatta. Måttet är fältnormaliserat, vilket innebär att varje publikation jämförs med andra publikationer i samma ämne och år. Det undviker därmed problemet att exempelvis medicinsk forskning generellt citeras mer än matematisk. Data kommer från OpenAlex. Observera att små dataset kan ge stora slumpmässiga variationer, och att nyligen publicerade artiklar ofta saknar tillräcklig citeringshistorik för en rättvisande placering.
Citeringstäckning:
Citeringsdata kunde hämtas
för 33 % av publikationerna (329 av 983). Det innebär att en väsentlig
del av datasetet saknar citeringsdata, vilket begränsar
representativiteten i citeringsindikatorerna.
Citeringar visar hur ofta andra forskare refererar till dessa publikationer i sina egna verk. Höga citeringstal indikerar att forskningen har fått genomslag inom sitt fält.
FWCI (Field-Weighted Citation Impact) är kvoten mellan faktiska och förväntade citeringar, normerat mot år, publikationstyp och ämnesfält (OpenAlex subfield). FWCI = 1,0 innebär att publiceringarna citerats i linje med världsgenomsnittet för sitt fält. Till skillnad från percentilmåtten är FWCI känsligt för enskilda högt citerade publikationer — två enheter med samma PP(topp 10 %%) kan skilja sig i FWCI om den ena har några få mycket högt citerade verk.
Genomsnittlig FWCI: 4.33
Baserat på 309 publikationer med FWCI-data
Diagrammet visar andelen publikationer i olika citeringspercentiler per år, baserat på fältnormaliserade percentiler från OpenAlex. Publikationer från de senaste 2 åren exkluderas på grund av ofullständig citeringsackumulering.
Diagrammet jämför det genomsnittliga fältnormaliserade citeringsgenomslaget (FWCI) för publikationer med olika Open Access-status. Referenslinjen markerar världsgenomsnittet (FWCI = 1,0). FWCI kräver minst 10 publikationer per kategori.
Diagrammet jämför citeringsgenomslag för publikationer med internationellt samarbete, inhemskt samarbete och enförfattarpublikationer. Internationellt samarbete definieras som publikationer med författare från fler än ett land.
Boxplottet visar fördelningen av fältnormaliserat citeringsgenomslag (FWCI) per publikationsår. Streckad linje markerar världsgenomsnittet (1,0). Publikationer från de senaste 2 åren exkluderas.
Insikter
983 publikationer har totalt 3 569
citeringar (median 0.0/publikation, snitt 3.6/publikation). 75.9 % är
ociterade. Mest citerad (911 cit): Otto, Ilona M.;Donges, Jonathan
F.;Cremades, Roger;Bhowmik, Avit Kumar;Hewitt, Richard J.;Lucht,
Wolfgang;Rockström, Johan;Allerberger, Franziska;McCaffrey, Mark;Doe,
Sylvanus S. P.;Lenferna, Alex;Moran, Nerea;van Vuuren, Detlef
P.;Schellnhuber, Hans Joachim (2020). Social tipping dynamics for
stabilizing Earth’s climate by 2050. Proceedings of the National
Academy of Sciences of the United States of America. https://doi.org/10.1073/pnas.1900577117 Det
fältnormaliserade citeringsgenomslaget (FWCI) är i genomsnitt 4.67
(baserat på 259 publikationer). Trenden är ökande.
Diagrammet visar hur citeringar fördelar sig över publiceringsår. Notera att äldre publikationer har haft längre tid att ackumulera citeringar.
Grå staplar markerar de senaste två årens publikationer, vars citeringsdata är ofullständiga — dessa har inte hunnit ackumulera citeringar i samma utsträckning som äldre publikationer.
Diagrammet visar det fältnormaliserade citeringsgenomslaget (FWCI) för de mest citerade forskarna, med treårigt rullande medelvärde. Streckad linje markerar världsgenomsnittet (FWCI = 1,0). Inkluderar forskare med minst 5 publikationer som spänner minst 3 år.
OA-analysen baseras på 329 publikationer med DOI som matchats mot OpenAlex (33% av totalt 983). 645 publikationer saknar DOI och ingår därför inte i OA-statistiken.
Insikter
OA-andelen gick från 0 % till 91%
[80%–96%] (+90.9 procentenheter) under perioden 2010–2025. Hybrid stod
för den största ökningen (+30.2 procentenheter). Green OA utgör 8.2 % av
alla publikationer — tillgängliga via öppet arkiv efter embargoperiod
(typiskt 6–12 månader); nyare publikationer kan ännu inte vara fritt
tillgängliga. Diamond OA (inga avgifter för vare sig författare eller
läsare) utgör 13.1 %.
Insikter 2025
Open access-andelen 2025 var 91% (periodsnitt: 70%)
En ökning med
14 procentenheter jämfört med 2024
Fördelning 2025: 30% guld, 6%
grön, 44% hybrid
Notera:
325 av 338 publikationer med DOI
matchades mot OpenAlex och fick OA-status (96.2%). OA-status är hämtad
från OpenAlex (baserad på Unpaywall). OA-status kan vara retroaktivt
klassificerad — en publikation som idag är fritt tillgänglig kan ha
varit stängd vid publiceringstillfället. Trenden bör därför tolkas med
försiktighet, särskilt för äldre publikationer. Green OA-klassificering
baseras på förekomsten av en version i öppet arkiv, oavsett om eventuell
embargoperiod har löpt ut — Green OA-andelen kan därför vara överskattad
för nyare publikationer.
Första doktorsavhandlingen i datasetet är från år 2014, Gudinnefeminister : Monica Sjöös och Starhawks berättande - subjektskonstruktion, idéinnehåll och feministiska affiniteter Raivio, Magdalena. Sedan dess och fram till 2025 har totalt 34 avhandlingar registrerats. Av dem är 28 doktorsavhandlingar och 6 licentiatavhandlingar.
En komplett lista av sökningens resultat. Initialt sorterat efter år (fallande) och författare (stigande). Ändra ordningen vid kolumnrubriken. Sökning kan göras över alla visade fält.
2025 Exportfilerna innehåller enbart fokusårets (2025) publikationer (113 st).
Adams, J (2018). Information and misinformation in bibliometric time-trend analysis. Journal of Informetrics, 12(4), 1063–1071. https://doi.org/10.1016/j.joi.2018.08.009
Blondel, V. D., Guillaume, J.-L., Lambiotte, R., & Lefebvre, E (2008). Fast unfolding of communities in large networks. Journal of Statistical Mechanics: Theory and Experiment, P10008. https://doi.org/10.1088/1742-5468/2008/10/P10008
Bornmann, L., & Marx, W (2018). Critical rationalism and the search for standard (field-normalized) indicators in bibliometrics. Journal of Informetrics, 12(3), 598–604. https://doi.org/10.1016/j.joi.2018.05.002
CoARA (2022). Agreement on Reforming Research Assessment. https://coara.eu/agreement/the-agreement-full-text/
DORA (2012). San Francisco Declaration on Research Assessment. https://sfdora.org/read/
Hicks, D., Wouters, P., Waltman, L., de Rijcke, S., & Rafols, I (2015). Bibliometrics: The Leiden Manifesto for research metrics. Nature, 520(7548), 429–431. https://doi.org/10.1038/520429a
Kleinberg, J (2003). Bursty and hierarchical structure in streams. Data Mining and Knowledge Discovery, 7(4), 373–397. https://doi.org/10.1023/A:1024940629314
Mann, H. B (1945). Nonparametric tests against trend. Econometrica, 13(3), 245–259. https://doi.org/10.2307/1907187
Neal, Z. P (2022). backbone: An R package to extract network backbones. PLOS ONE, 17(5), e0269137. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0269137
Newman, M. E. J (2004). Analysis of weighted networks. Physical Review E, 70(5), 056131. https://doi.org/10.1103/PhysRevE.70.056131
Opsahl, T., Agneessens, F., & Skvoretz, J (2010). Node centrality in weighted networks: Generalizing degree and shortest paths. Social Networks, 32(3), 245–251. https://doi.org/10.1016/j.socnet.2010.03.006
Perianes-Rodriguez, A., Waltman, L., & Van Eck, N. J (2016). Constructing bibliometric networks: A comparison between full and fractional counting. Journal of Informetrics, 10(4), 1178–1195. https://doi.org/10.1016/j.joi.2016.10.006
Piwowar, H., Priem, J., Larivière, V., Alperin, J. P., Matthias, L., Norlander, B., Farley, A., West, J., & Haustein, S (2018). The state of OA: A large-scale analysis of the prevalence and impact of Open Access articles. PeerJ, 6, e4375. https://doi.org/10.7717/peerj.4375
Sen, P. K (1968). Estimates of the regression coefficient based on Kendall’s tau. Journal of the American Statistical Association, 63(324), 1379–1389. https://doi.org/10.2307/2285891
Serrano, M. Á., Boguñá, M., & Vespignani, A (2009). Extracting the multiscale backbone of complex weighted networks. Proceedings of the National Academy of Sciences, 106(16), 6483–6488. https://doi.org/10.1073/pnas.0808904106
Stirling, A (2007). A general framework for analysing diversity in science, technology and society. Journal of The Royal Society Interface, 4(15), 707–719. https://doi.org/10.1098/rsif.2007.0213
Traag, V. A., Waltman, L., & Van Eck, N. J (2019). From Louvain to Leiden: guaranteeing well-connected communities. Scientific Reports, 9, 5233. https://doi.org/10.1038/s41598-019-41695-z
Van Eck, N. J., & Waltman, L (2009). How to normalize cooccurrence data? An analysis of some well-known similarity measures. Journal of the American Society for Information Science and Technology, 60(8), 1635–1651. https://doi.org/10.1002/asi.21075
Van Eck, N. J., & Waltman, L (2014). Visualizing bibliometric networks. In Ding, Y., Rousseau, R., & Wolfram, D. (Ed.), Measuring Scholarly Impact: Methods and Practice (pp. 285–320). Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-319-10377-8_13
Waltman, L., & Van Eck, N. J (2019). Field Normalization of Scientometric Indicators. In Springer Handbook of Science and Technology Indicators (pp. 281–300). https://doi.org/10.1007/978-3-030-02511-3_11
Wilson, E. B (1927). Probable inference, the law of succession, and statistical inference. Journal of the American Statistical Association, 22(158), 209–212.