Sammanfattning 2025
2025 omfattar 993 publikationer, i nivå med föregående år. 1388 av 2426 forskare publicerar sig för första gången i datasetet. Öppen tillgång (83 %) ligger över periodsnittet (66 %).
Nyckeltalen sammanfattar rapportens centrala indikatorer. Alla värden beräknas från det underliggande datamaterialet och avser hela perioden om inget annat anges. Procentandelar (refereegranskat, Open Access, internationellt samarbete) beräknas som andel av totalt antal publikationer per år.
Procentuell förändring visas inte när basvärdet understiger 10 enheter, eftersom små bastal ger statistiskt instabila procenttal (Hicks et al. (2015), princip 8; jfr CDC:s regel om n < 16). Absoluta tal visas istället.
Insikter
Under perioden 2016-2025 var den
genomsnittliga årliga tillväxttakten (CAGR) +1.5%. Trenden är
ökande (statistiskt signifikant; p < 0.05).
Mann
(1945);
Sen
(1968)
Insikter 2025
Fokusåret 2025 hade 993 publikationer, minskning 1% jämfört med 2024.
Insikter
Andelen peer-reviewed ökade från 70 %
till 77% [74%–79%] (+6.7 procentenheter) under 2016–2025.
Insikter 2025
Under 2025 var 77 % av publikationerna refereegranskade, över periodsnittet (73 %). Vanligaste typen var artikel i tidskrift (59 %). Jämfört med 2024 ökade andelen refereegranskade med 3 procentenheter. Citeringsdata finns för 97% av artikel, forskningsöversikt, men bara 8% av licentiatavhandling, monografi.
8948 publikationer (97 %) vetenskapliga, 304 publikationer (3 %) övriga.
Äldre år (2016–2017) aggregerade för läsbarhet. Full tidsspan tillgänglig i dataexporten.
Insikter 2025
Under 2025 publicerades artiklar i 462 unika tidskrifter
(periodssnitt: 341.8/år).
215 tidskrifter förekommer för första
gången: Journal of Property, Planning and Environmental Law (2), Temenos
(2).
717 tidskrifter från 2022–2024 saknas 2025:
Sustainability, International Journal of Environmental Research and
Public Health.
Störst ökning: Journal of Curriculum Studies (8 pub.
2025, snitt 1.1/år) [FWCI 9.27 — över periodsnittet 4.41]; Journal of
Biological Education (5 pub. 2025, snitt 0.4/år).
Störst minskning: Sustainability (0 pub. 2025, snitt
5.0/år) [FWCI 4.96 — över periodsnittet 4.41]; Arbetsmarknad &
Arbetsliv (0 pub. 2025, snitt 3.6/år).
Av 459 unika tidskrifter under 2025 var 99 (22%)
klassificerade som Nivå 2 enligt NPI: Journal of Curriculum Studies,
Journal of Chromatography A.
112 tidskrifter (24%) saknade NPI-klassificering:
Scientific Reports, Kapet (elektronisk).
Tidskriftsartiklarna 2025 hade ett genomsnittligt
fältnormaliserat citeringsgenomslag (FWCI) på 4.39, baserat på 552
publikationer med citeringsdata. FWCI = 1,0 motsvarar
världsgenomsnittet.
35% av tidskriftsartiklarna tillhörde de 10% mest
citerade i sitt fält (195 av 552 med data).
FWCI (Field-Weighted Citation Impact) visar medelciteringsgenomslaget normaliserat efter ämne, publikationstyp och år. Värden ≥ 1,0 innebär citeringar i linje med eller över världsgenomsnittet. FWCI visas när minst 10 artiklar i tidskriften har data. Topp 10 % anger andelen artiklar bland de 10 % mest citerade i sitt fält — visas när minst 5 artiklar har percentildata. Median citeringar (dold kolumn) visar råa citeringstal utan fältnormalisering — ej jämförbara mellan ämnesområden.
Norwegian Publication Indicator (NPI), även kallad norska listan, klassificerar publiceringskanaler i två nivåer. Nivå 2 (topp ~20 % per ämnesområde) anses vara de mest prestigefyllda kanalerna. Nivå 1 omfattar övriga godkända kanaler.
Insikter 2025
Under 2025 publicerades 30 % i Nivå 2-kanaler, över periodsnittet (26 %). Jämfört med 2024 ökade andelen med 5 procentenheter. Noterbart är att 54 % av publikationerna saknade NPI-klassificering.
En hög andel publikationer (≥10 %) saknar NPI-klassificering. Vanliga orsaker: saknade ISSN i källdata, kanaler utanför registret (~40 000 tidskrifter), konferensserier, eller nyligen startade tidskrifter. Se tidskriftstabellen för oklassificerade kanaler.
DORA-läge är aktiverat för den här rapporten. Bifrost utvärderar rapporten mot principerna i DORA (2012) och CoARA (2022).
Rapporten innehåller element som inte är förenliga med DORA:s princip 1: “Använd inte journalbaserade mått som surrogatmått för kvaliteten hos enskilda forskningsartiklar.”
NPI-nivåklassificering (Nivå 1/2) visas i rapporten. NPI är ett nordiskt klassificeringssystem som rangordnar publiceringskanaler efter akademisk position, det vill säga en kanalbaserad ranking som DORA avråder från att använda som kvalitetssurrogat. Klassificeringen visas här som deskriptiv information om publiceringsmönster, inte som ett mått på enskilda artiklars kvalitet.
Forskarna listas nedan, sorterade efter vetenskaplig produktivitet.
Insikter
De 20% mest produktiva forskarna står
för 49% av publikationerna (Gini 0.34, skala: 0 = jämnt, 1 = helt
koncentrerad). Genomsnittligt antal medförfattare ökade från 3.4
(2016–2020) till 3.9 (2021–2025).
Insikter 2025
Under 2025 publicerade sig 2426 unika forskare, något fler än periodsnittet (1924.8 per år). Av dessa var 1388 (57 %) nya i datasetet, vilket tyder på hög omsättning bland de aktiva forskarna. Mest produktiv var Niklas Gericke med 30 publikationer. Genomsnittet låg på 0.4 publikationer per forskare, lägre än periodsnittet (0.5).
Nätverksstrukturen (kluster, klusterbildning, centralitet) baseras på hela perioden 2016–2025. Samarbetsvolymer och grundläggande mått visas även för fokusåret 2025.
Insikter
186 forskargrupper av ungefär lika
storlek; inget kluster dominerar. Varje forskare samarbetar i snitt med
5.3 andra (ett tätt nätverk). Tydlig klusterstruktur (Modularitet 0.98);
forskarna arbetar främst inom sin egen grupp. Nätverket är glest: bara
0.2% av alla forskarpar har en direkt samarbetslänk.
Insikter 2025
Under 2025 var 77.3 % av publikationerna samförfattade (periodssnitt 71.5 %). Genomsnittligt 3.8 medförfattare per artikel (3.4 under perioden). 11095 nya samarbetslänkar tillkom (par som inte samarbetat under föregående 3 år). Publikationer med internationellt samarbete hade det högsta citeringsgenomslaget (FWCI 7.01, n=34), jämfört med enförfattare (FWCI 3.73, n=271).
Varje nod representerar en forskare och varje länk ett samförfattarskap. Färgerna visar forskargrupper (kluster) identifierade via modularitetsanalys. Nodens storlek speglar antal publikationer.
Samförfattarskapsnätverket byggs från samförfattade publikationer. Varje nod representerar en forskare, och varje kant viktas med antal sampublikationer. Kantvikterna normaliseras med association strength Van Eck et al. (2009) före klustring med Louvains algoritm. Centralitetsmått: grad (antal samarbetspartners), samarbetsintensitet (total samförfattarfrekvens), och brobyggarvärde (weighted betweenness med inverterade vikter) Newman (2004). Nätverksdensitet mäter andelen realiserade av alla möjliga samarbeten. Terminologi: «Samarbetspartners (snitt)» = mean degree; «Klusterbildning» = modularity Blondel et al. (2008).
Procenten räknas på par där båda författarna har landsuppgift (25630 klassificerade av 26175 totalt, täckning 98%). Varav 128 par där båda författarna saknar institutionell tillhörighet, 186 par där institutionen inte kunde mappas till ett land, och 231 par där en sida saknar uppgift.
‘Samförfattade texter’ anger antalet texter författaren skrivit tillsammans med en eller flera samförfattare.
Nätverksstatistik visar centrala noder i samarbetsnätverket. Grad (degree) är antalet direkta samarbeten, medan mellanliggande centralitet (betweenness) visar vilka författare som fungerar som broar mellan olika grupper.
Insikter 2025
Nya nätverksaktörer: Shao, X.; Ringsberg, J. W.; Aldridge, David (+154) (forskare utan publicering under föregående 3 år men med minst 2 samförfattade publikationer under fokusåret). Bredaste samförfattare: Österling, Martin (134); Halabowski, Dariusz (125); Varandas, Simone (125); Ozgo, Malgorzata (116); Sousa, Ronaldo (116) (flest unika medförfattare under fokusåret (minst 2 publikationer, minst 5 unika)). Mest produktiva par: Gericke, Niklas & Olsson, Daniel (8); Araujo, Moyses & Franco, Leandro R. (7); Araujo, Moyses & Wang, Ergang (7); Lyons, Rainey & Muntean, Adrian (6); Franco, Leandro R. & Wang, Ergang (6).
Tabellen visar hela perioden 2016–2025.
Den första medförfattaren som listas är den som författaren skrivit tillsammans med flest gånger. ‘Antal’ anger antal medförfattade texter med författaren. Upp till fyra ytterligare medförfattare anges, i fallande ordning efter antal medförfattarskap.
Tabellen visar hela perioden 2016–2025.
Nedan är en visualisering av datasetets 186 olika grupperingar. Färgerna anger olika grupper.
Samförfattarskapnätverket omfattar 2987 forskare och 7943 samarbeten. På grund av datamängdens storlek visas en förenklad version som lyfter fram de starkaste samarbetsmönstren (backbone-analys). Enskilda kopplingar med få gemensamma publikationer har utelämnats för att ge en överskådlig bild.
Forskare med lila kantlinje var aktiva under fokusåret 2025.
Namn på författare till höger; grupp-id till höger. Du kan se storlek på grupperna och gruppernas vanligaste keywords i tabellerna som följer. En kombination av sökning och sortering kan användas för att utforska gruppmedlemskap vidare.
Diagrammet jämför det fältnormaliserade citeringsgenomslaget (FWCI) för de samförfattarskapskluster som identifierats via nätverksanalys. Varje publikation tillhör det kluster där flest av dess författare ingår. FWCI = 1,0 motsvarar världsgenomsnittet. n anger antal publikationer i klustret (visas vid hovring).
Tabellen är begränsad till a) grupper med fler än 3 medlemmar; b) grupper med minst ett keyword i någon publikation; c) de tio mest använda nyckelord per grupp.
Till skillnad från samförfattarskapsanalysen, som kartlägger samarbete genom gemensamma publikationer, synliggör denna sektion de akademiska nätverk som uppstår genom handledning och opponering av avhandlingar. Handledare och opponenter som verkar vid flera lärosäten utgör informella kunskapsbryggor mellan organisationer — relationer som sällan fångas av traditionella bibliometriska mått men som kan avslöja viktiga mönster i akademisk kunskapsöverföring.
Insikter
302 forskare har handlett eller
opponerat över lärosätesgränser. Starkaste kopplingen: Göteborgs
universitet – Karlstads universitet (Kopplingsstyrka: 24). Baserat på
85.1% av avhandlingar med identifierbara handledare.
Handledar-/opponentnätverket är separat från kartan för internationellt samarbete. Kartan bygger på samförfattarskap mellan författaraffilieringar, medan handledar-/opponentrelationer visas i nätverket nedan.
Nätverket baseras på handledar- och opponentrelationer extraherade från SwePub-poster. Kopplingsstyrkan beräknas som (antal handledningar × 2) + (antal opponeringar × 1). Viktningen (2:1) är en Bifrost-konvention som speglar att handledning är en längre och djupare samarbetsrelation än opponering. Metoden saknar bibliometrisk etablerad praxis; den är utvecklad specifikt för Bifrost.
Viktningen handledare:opponent (2:1) är en Bifrost-konvention för att spegla handledarens större roll i avhandlingsprocessen. Detta är inte etablerad bibliometrisk praxis.
Insikter
2366 lärosäten bidrar. Karlstads
universitet dominerade med 9258 publikationer (49 %). Näst störst:
Göteborgs universitet (296), Uppsala universitet (259).
Insikter 2025
Under 2025 bidrog 635 lärosäten (periodssnitt 528). Karlstads universitet dominerade med 993 publikationer (43 %) under fokusåret (49 % under perioden). Näst störst: Göteborgs universitet (41), Uppsala universitet (39). 313 lärosäten tillkom som inte publicerat under föregående 3 år.
Översikt av det internationella samarbetet baserat på medförfattarskap och affilieringar i publikationerna.
Insikter
Hela perioden 2016–2025. 100 länder
representerade i samarbeten. USA, Norge och Tyskland är vanligast. 29.4
% av publikationerna har internationella medförfattare — ökning från 25
% (2016–2020) till 34 % (2021–2025).
Insikter 2025
Under 2025 var 74 länder representerade (periodssnitt 58). 37 % av publikationerna hade internationella medförfattare (periodssnitt 29 %). 7 nya länder tillkom som inte förekommit under föregående 3 år (Algeriet; Demokratiska republiken Kongo; Frankrike (Martinique/Guadeloupe); Lettland; Moçambique; …).
Baserat på medförfattares affilieringsland.
Lärosäten med lila kantlinje var aktiva under fokusåret 2025.
Insikter:
Nätverket omfattar 1079 lärosäten med
3576 samarbetsrelationer. Det starkaste samarbetet är mellan Göteborgs
universitet och Karlstads universitet (289 gemensamma publikationer).
Karlstads universitet har flest samarbetspartners (1043 st).
Fokusår 2025:
617 lärosäten var aktiva under fokusåret. 227 nya lärosäten tillkom (Georgia Institute of Technology, Cisco ThousandEyes, Tel Res, …). Starkaste fokusårssamarbetet: Göteborgs universitet och Karlstads universitet (41 sampublikationer).
Samarbetsnätverket på kartan baseras på hela perioden 2016–2025.
Kartan visar främst samförfattarskap mellan lärosäten. Handledar-/opponentkopplingar redovisas som separata nätverksrelationer och kan vara färre, eftersom endast poster med tydlig institutionskoppling kan inkluderas.
Insikter
Samhällsvetenskap dominerar (45 %).
Ämnesbredden är stabil (2016–2025, H: 1.41 → 1.48). Forskningen är
markant interdisciplinär — den kombinerar ämnesområden som är
taxonomiskt avlägsna. Rao-Stirling: 0.877 (där 0 = enhetligt ämne, 1 =
maximal spridning). Baserat på 6 HSV-huvudområden (UKÄ-klassificering).
Rao-Stirling
(Stirling, 2007)
Shannon H (jämnhetsindex) mäter hur jämnt fördelade publikationerna är över ämnesområden. Värdet 1.00 innebär perfekt jämnhet; lägre värden indikerar dominans av enskilda områden. Rao-Stirling mäter interdisciplinaritet genom att väga både fördelningen och det taxonomiska avståndet mellan ämnesområden enligt UKÄ:s klassificering. Skalan går från 0 (alla publikationer i samma ämne) till 1 (maximal spridning över avlägsna ämnesområden).
Figuren visar hela perioden 2016–2025.
Insikter 2025
Under 2025 dominerade Samhällsvetenskap (43.4 % av publikationerna, periodssnitt 45.2 %).
Andel av totala publikationer per år (%). Notera att en publikation kan tillhöra flera kategorier.
I datasetet finns det totalt 47 nivå 2-kategorier. Här visas de vanligaste 25.
Insikter 2025
Under 2025 dominerade Utbildningsvetenskap (17.3 % av publikationerna, periodssnitt 17.4 %).
Andel av totala publikationer per år (%). Notera att en publikation kan tillhöra flera kategorier.
genus; learning; genetics; teckenspråk; lärande; media studies; nordiska språk; etnicitet; idrott; barn; socialpsykologi; estetiska ämnen; mathematics; robotics; morfologi; språkvetenskap; learning (artificial intelligence); tribology; pedagogical work; straffrätt; dentistry; romanska språk; physiology; social psychology; processrätt; artificial intelligence (ai); remote sensing; communication studies; science and technology studies (sts); ekonomi
Insikter
Bred nyckelordsprofil — ingen enskild
term dominerar (HHI: 0.0014 — Herfindahl-Hirschman Index, där 0 =
perfekt jämn fördelning, 1 = en term dominerar helt). Vanligast är
“sweden” som förekommer i 2.1 % av publikationerna, fördelat över totalt
22405.
Ordmolnet visar nyckelord från fokusårets (2025) publikationer. Övriga analyser nedan baseras på hela perioden 2016–2025.
Färger indikerar frekvenskvantiler inom detta dataset.
Röd: Högsta frekvens (2.5-2.02%); Blå: Hög frekvens (2.02-1.54%); Grön: Medelhög frekvens (1.54-1.06%); Orange: Låg frekvens (1.06-0.58%); Grå: Lägsta frekvens (0.58-0.1%)
Färger indikerar frekvenskvantiler inom detta dataset.
Röd: Högsta frekvens (2.1-1.7%); Blå: Hög frekvens (1.7-1.3%); Grön: Medelhög frekvens (1.3-0.9%); Orange: Låg frekvens (0.9-0.5%); Grå: Lägsta frekvens (0.5-0.1%)
Trenderna nedan baseras på hela perioden 2016–2025.
Sjunkande nyckelord: adolescents
Inga stigande trender identifierades. Nedan visas istället djupanalys av sjunkande keywords. Dessa kan indikera ämnesområden som minskar i aktualitet eller forskningsintresse.
Följande keywords hade perioder av hög aktivitet tidigare men har sedan avtagit. Analysen visar när de var som mest aktiva, vad som drev intresset, och hur aktiviteten utvecklats sedan dess.
Burst-period: 2021–2023 (måttlig burst)
Toppår: 2022 (20 publ.)
Drivande aktörer under perioden:
Samvarierande keywords: pandemic, intensive care, sweden
Nuvarande status: Stabil
Burst-period: 2018–2023 (måttlig burst)
Toppår: 2021 (9 publ.)
Drivande aktörer under perioden:
Samvarierande keywords: internet of things (iot), iot, edge computing
Nuvarande status: Stabil
Burst-period: 2018–2020 (måttlig burst)
Toppår: 2019 (11 publ.)
Drivande aktörer under perioden:
Samvarierande keywords: democracy, early childhood education, challenge
Nuvarande status: Stabil
Heatmappen visar hur ofta nyckelord förekommer tillsammans i samma publikationer. Association strength Van Eck et al. (2009) normaliserar samförekomsten mot produkten av de enskilda nyckelordfrekvenserna. Röda asterisker (✱) i rutornas övre högra hörn markerar statistiskt signifikanta samförekomster (p < 0.05).
Nyckelord som ofta förekommer tillsammans i samma publikationer bildar tematiska kluster. Tabellen nedan sammanfattar klustren; den interaktiva grafen visar relationerna visuellt.
Nätverksdiagrammet visar hur nyckelord relaterar till varandra baserat på sam-förekomst i publikationer. Större noder innebär vanligare nyckelord. Linjer visar sam-förekomst. Färger visar tematiska kluster identifierade med Leiden-algoritmen (Traag et al., 2019).
Frekvensen av enskilda ord i datasetet som helhet. Ord har hämtats från titel, abstract och keywords. “Frekvens” är totala användningar, inklusive antal omnämningar i en och samma text, medan “publikationer” är antalet unika texter var ordet förekommer.
Ordfrekvenserna nedan baseras på samtliga publikationer i perioden 2016–2025.
Insikter 2025
De 5 vanligaste orden i fokusårets publikationer (2025) är: “swedish” (16%), “sweden” (15%), “education” (15%), “social” (15%), “learning” (14%). Jämfört med hela perioden (2016–2025) har dessa ord förändrats i relativ frekvens. Observera att geografiska markörer som “swedish” är vanliga i akademiska metadata och speglar publikationernas nationella anknytning snarare än forskningsämnet.
Notis: Datasetet innehåller 66982 rader. För bästa prestanda visas endast de 8000 med högst frekvens i tabellen.
Ifall du vill undersöka frevkensen av några särskilda ord mer noggrant, ange dem i variabeln ‘to_stem’.
Trenderna baseras på hela perioden 2016–2025. Fokusårets genombrott och förändringar visas sist i sektionen.
Dessa trender är indikativa och kompletterar keyword-analysen ovan.
Metodologisk notering: Ordfrekvensanalys baseras på enskilda ord extraherade från titel, abstract och keywords. Till skillnad från författarvalda keywords kan enskilda ord vara mer brusiga och tvetydiga — till exempel kan ordet ‘system’ förekomma i både tekniska och samhällsvetenskapliga sammanhang, medan keywordet ‘adaptive systems’ är mer precist. Striktare trösklar används (minst 10 förekomster, korrelation > 0.5) och akademiska stoppord är exkluderade.
Stigande/sjunkande visar trender över tid (Spearman-korrelation). Nya/försvinnande visar livscykel — när ord började eller slutade användas.
Inga statistiskt signifikanta trender identifierades bland de vanligaste orden.
Tematiska genombrott 2025 2025
Dessa ord blev plötsligt vanligare under fokusåret jämfört med sin historiska nivå, vilket kan indikera framväxande forskningsinriktningar.
integrate, sustaining, chronic, correlate, mussels, avgörande, hinder, interrelated, therapeutic, politically
…och 614 ord till
Ord med störst förändring i andel av publikationer mellan fokusåret och föregående år.
Ökande: insights, learning, conducted, qualitative, outcomes, educational, global, age, limited, structured
Minskande: school, universitet, researchers, combination, resources, measurements, carried, space, network, time
Årsjämförelsen baseras på två enskilda år och är känslig för slumpvariation. Tolkningsförsiktighet rekommenderas.
Analysen nedan sammanfattar citeringar i datasetet och visar trender över tid, per forskare och för de mest citerade verken.
Informationen om publikationer har hämtats från DiVA och berikats med citeringsdata från OpenAlex.
Notera:
Citeringsdata är ackumulerade
totalsummor hämtade från OpenAlex — de visar hur många gånger varje
publikation citerats sedan den publicerades. Publikationer från senare
år har haft kortare tid att ackumulera citeringar, vilket bör beaktas
vid jämförelser mellan år. Citeringsanalysen omfattar hela perioden,
inte bara fokusåret — till skillnad från övriga avsnitt.
Om jämförbarhet:
Fältnormerade percentiler från
OpenAlex (normerat mot år, publikationstyp och ämnesområde). 993
publikationer (11 %) är från de senaste 2 åren och kan ha underskattade
percentiler.
FWCI (Field-Weighted Citation Impact) mäter hur mycket en publikation citerats jämfört med vad som är förväntat för just den typen av forskning, publiceringsåret och ämnesområdet, internationellt sett. FWCI = 1,0 är det förväntade värdet: det antal citeringar som är typiskt för liknande publikationer globalt. Under 1,0 innebär färre citeringar än förväntat; 1,5 innebär 50 % fler; 2,0 innebär dubbelt så många. Normalisering mot fält är nödvändig eftersom citeringskulturen skiljer sig kraftigt. Medicin citerar mer frekvent än matematik, vilket gör direkta jämförelser missvisande. Data kommer från OpenAlex. Observera att ett fåtal enskilda högt citerade publikationer kan dra upp siffran markant, och att måttet kräver tillräckligt underlag (minst 10 publikationer med citeringsdata).
PP(topp 10 %) mäter andelen av en grupps publikationer som tillhör de 10 % mest citerade i sitt ämnesområde och publiceringsår, internationellt sett. Referensvärdet är 10 %: om en grupp publicerade helt genomsnittligt skulle just 10 % hamna bland de översta. Över 10 % innebär att en större andel än förväntat får hög citeringsgenomslag; under 10 % innebär det motsatta. Måttet är fältnormaliserat, vilket innebär att varje publikation jämförs med andra publikationer i samma ämne och år. Det undviker därmed problemet att exempelvis medicinsk forskning generellt citeras mer än matematisk. Data kommer från OpenAlex. Observera att små dataset kan ge stora slumpmässiga variationer, och att nyligen publicerade artiklar ofta saknar tillräcklig citeringshistorik för en rättvisande placering.
Citeringstäckning:
Citeringsdata kunde hämtas
för 58 % av publikationerna i datasetet (5384 av 9252).
Citeringsindikatorerna baseras på detta urval.
Citeringar visar hur ofta andra forskare refererar till dessa publikationer i sina egna verk. Höga citeringstal indikerar att forskningen har fått genomslag inom sitt fält.
FWCI (Field-Weighted Citation Impact) är kvoten mellan faktiska och förväntade citeringar, normerat mot år, publikationstyp och ämnesfält (OpenAlex subfield). FWCI = 1,0 innebär att publiceringarna citerats i linje med världsgenomsnittet för sitt fält. Till skillnad från percentilmåtten är FWCI känsligt för enskilda högt citerade publikationer — två enheter med samma PP(topp 10 %%) kan skilja sig i FWCI om den ena har några få mycket högt citerade verk.
Genomsnittlig FWCI: 4.18
Baserat på 5247 publikationer med FWCI-data
Diagrammet visar andelen publikationer i olika citeringspercentiler per år, baserat på fältnormaliserade percentiler från OpenAlex. Publikationer från de senaste 2 åren exkluderas på grund av ofullständig citeringsackumulering.
Diagrammet jämför det genomsnittliga fältnormaliserade citeringsgenomslaget (FWCI) för publikationer med olika Open Access-status. Referenslinjen markerar världsgenomsnittet (FWCI = 1,0). FWCI kräver minst 10 publikationer per kategori.
Diagrammet jämför citeringsgenomslag för publikationer med internationellt samarbete, inhemskt samarbete och enförfattarpublikationer. Internationellt samarbete definieras som publikationer med författare från fler än ett land.
Boxplottet visar fördelningen av fältnormaliserat citeringsgenomslag (FWCI) per publikationsår. Streckad linje markerar världsgenomsnittet (1,0). Publikationer från de senaste 2 åren exkluderas.
Insikter
9252 publikationer har totalt 109 342
citeringar (median 0.0/publikation, snitt 11.8/publikation). 51.6 % är
ociterade. Mest citerad (2929 cit): Arends, J;Larsson, Maria (2017).
ESPEN guidelines on nutrition in cancer patients. Clinical
Nutrition. https://doi.org/10.1016/j.clnu.2016.07.015 Det
fältnormaliserade citeringsgenomslaget (FWCI) är i genomsnitt 4.19
(baserat på 4533 publikationer). Trenden är minskande.
Diagrammet visar hur citeringar fördelar sig över publiceringsår. Notera att äldre publikationer har haft längre tid att ackumulera citeringar.
Grå staplar markerar de senaste två årens publikationer, vars citeringsdata är ofullständiga — dessa har inte hunnit ackumulera citeringar i samma utsträckning som äldre publikationer.
Diagrammet visar det fältnormaliserade citeringsgenomslaget (FWCI) för de mest citerade forskarna, med treårigt rullande medelvärde. Streckad linje markerar världsgenomsnittet (FWCI = 1,0). Inkluderar forskare med minst 5 publikationer som spänner minst 3 år.
OA-analysen baseras på 5384 publikationer med DOI som matchats mot OpenAlex (58% av totalt 9252). 3813 publikationer saknar DOI och ingår därför inte i OA-statistiken.
Insikter
OA-andelen gick från 39.7 % till 83%
[80%–85%] (+42.8 procentenheter) under perioden 2016–2025. Hybrid stod
för den största ökningen (+18.6 procentenheter). Green OA utgör 11.2 %
av alla publikationer — tillgängliga via öppet arkiv efter embargoperiod
(typiskt 6–12 månader); nyare publikationer kan ännu inte vara fritt
tillgängliga. Diamond OA (inga avgifter för vare sig författare eller
läsare) utgör 8.4 %.
Insikter 2025
Open access-andelen 2025 var 83% (periodsnitt: 64%)
En ökning med
7 procentenheter jämfört med 2024
Fördelning 2025: 34% guld, 7% grön,
48% hybrid
Notera:
5344 av 5439 publikationer med DOI
matchades mot OpenAlex och fick OA-status (98.3%). OA-status är hämtad
från OpenAlex (baserad på Unpaywall). OA-status kan vara retroaktivt
klassificerad — en publikation som idag är fritt tillgänglig kan ha
varit stängd vid publiceringstillfället. Trenden bör därför tolkas med
försiktighet, särskilt för äldre publikationer. Green OA-klassificering
baseras på förekomsten av en version i öppet arkiv, oavsett om eventuell
embargoperiod har löpt ut — Green OA-andelen kan därför vara överskattad
för nyare publikationer.
Första doktorsavhandlingen i datasetet är från år 2016, Added value from biomass by broader utilization of fuels and CHP plants Gustavsson, Christer. Sedan dess och fram till 2025 har totalt 357 avhandlingar registrerats. Av dem är 258 doktorsavhandlingar och 99 licentiatavhandlingar.
En komplett lista av sökningens resultat. Initialt sorterat efter år (fallande) och författare (stigande). Ändra ordningen vid kolumnrubriken. Sökning kan göras över alla visade fält.