Nyckeltalen sammanfattar rapportens centrala indikatorer. Alla värden beräknas från det underliggande datamaterialet och avser hela perioden om inget annat anges. Procentandelar (refereegranskat, Open Access, internationellt samarbete) beräknas som andel av totalt antal publikationer per år.
Procentuell förändring visas inte när basvärdet understiger 10 enheter, eftersom små bastal ger statistiskt instabila procenttal (Hicks et al. (2015), princip 8; jfr CDC:s regel om n < 16). Absoluta tal visas istället.
Perioden 1965–2026 omfattar 1 996 publikationer från 2 003 forskare (SwePub). Under perioden syns två parallella trender: en rörelse mot refereegranskning och en övergång till öppet tillgänglig publicering. Andelen publicering i kanaler på nivå 2 (norska listan) har minskat under perioden.
Insikter
Under perioden 1965-2025 var den
genomsnittliga årliga tillväxttakten (CAGR) +8.5%. Trenden är
ökande (statistiskt signifikant; p < 0.05).
Sen
(1968) Följande år hade ovanligt hög publiceringsaktivitet: 2019,
2023, 2024, 2025.
burst
detection (Kleinberg, 2003)
Insikter
Andelen peer-reviewed: 67 % senaste
årtionde (2017–2026), upp från 58.8 % föregående årtioende (2007–2016).
Långsiktig trend (1965–2026): ökande. Observera att 0 % i periodens
första år kan bero på ofullständiga metadata snarare än en faktisk
avsaknad av peer review.
1935 publikationer (97 %) vetenskapliga, 61 publikationer (3 %) övriga.
Äldre år (1965–2018) aggregerade för läsbarhet. Full tidsspan tillgänglig i dataexporten.
Norwegian Publication Indicator (NPI), även kallad norska listan, klassificerar publiceringskanaler i två nivåer. Nivå 2 (topp ~20 % per ämnesområde) anses vara de mest prestigefyllda kanalerna. Nivå 1 omfattar övriga godkända kanaler.
NPI-nivån är en statisk klassificering baserad på senaste tillgängliga data från Kanalregisteret (HK-dir). Historiska nivåändringar beaktas inte. Nivå 2 innebär att kanalen tillhör topp ~20 % inom sitt ämnesområde, inte att varje enskild artikel nödvändigtvis håller högre kvalitet (jfr Leiden Manifesto, princip 5).
Forskarna listas nedan, sorterade efter vetenskaplig produktivitet.
Insikter
De 20% mest produktiva forskarna står
för 41% av publikationerna (Gini 0.23, skala: 0 = jämnt, 1 = helt
koncentrerad). Genomsnittligt antal medförfattare: 2.3 senaste årtioende
(2017–2026), upp från 1.8 (2007–2016).
Insikter
179 forskargrupper av ungefär lika
storlek; inget kluster dominerar. Varje forskare samarbetar i snitt med
2.7 andra (ett måttligt sammankopplat nätverk). Tydlig klusterstruktur
(Modularitet 0.99); forskarna arbetar främst inom sin egen grupp.
Nätverket är glest: bara 0.4% av alla forskarpar har en direkt
samarbetslänk.
Samförfattarskapsnätverket byggs från samförfattade publikationer. Varje nod representerar en forskare, och varje kant viktas med antal sampublikationer. Kantvikterna normaliseras med association strength Van Eck et al. (2009) före klustring med Louvains algoritm. Centralitetsmått: grad (antal samarbetspartners), samarbetsintensitet (total samförfattarfrekvens), och brobyggarvärde (weighted betweenness med inverterade vikter) Newman (2004). Nätverksdensitet mäter andelen realiserade av alla möjliga samarbeten. Terminologi: «Samarbetspartners (snitt)» = mean degree; «Klusterbildning» = modularity Newman (2004).
‘Samförfattade texter’ anger antalet texter författaren skrivit tillsammans med en eller flera samförfattare.
Nätverksstatistik visar centrala noder i samarbetsnätverket. Grad (degree) är antalet direkta samarbeten, medan mellanliggande centralitet (betweenness) visar vilka författare som fungerar som broar mellan olika grupper.
Notera: Grad (Degree) visar antalet unika samarbetspartners som har SwePub-ID. Författare vars samförfattare saknar SwePub-ID har inga nätverksvärden.
Den första medförfattaren som listas är den som författaren skrivit tillsammans med flest gånger. ‘Antal’ anger antal medförfattade texter med författaren. Upp till fyra ytterligare medförfattare anges, i fallande ordning efter antal medförfattarskap.
Notera: 4341 samarbeten med författare utan SwePub-ID filtrerades bort (ej visade i tabellen)
Nedan är en visualisering av datasetets 179 olika grupperingar. Färgerna anger olika grupper.
Samförfattarskapnätverket omfattar 712 forskare och 950 samarbeten. På grund av datamängdens storlek visas en förenklad version som lyfter fram de starkaste samarbetsmönstren (backbone-analys). Enskilda kopplingar med få gemensamma publikationer har utelämnats för att ge en överskådlig bild.
Varje nod representerar en forskare och varje länk ett samförfattarskap. Färgerna visar forskargrupper (kluster) identifierade via modularitetsanalys. Nodens storlek speglar antal publikationer.
Namn på författare till höger; grupp-id till höger. Du kan se storlek på grupperna och gruppernas vanligaste keywords i tabellerna som följer. En kombination av sökning och sortering kan användas för att utforska gruppmedlemskap vidare.
Tabellen är begränsad till a) grupper med fler än 3 medlemmar; b) grupper med minst ett keyword i någon publikation; c) de tio mest använda nyckelord per grupp.
Se även handledar- och opponentnätverket i forskarsektionen för en analys av akademiska samarbetsmönster bortom samförfattarskap.
Till skillnad från samförfattarskapsanalysen, som kartlägger samarbete genom gemensamma publikationer, synliggör denna sektion de akademiska nätverk som uppstår genom handledning och opponering av avhandlingar. Handledare och opponenter som verkar vid flera lärosäten utgör informella kunskapsbryggor mellan organisationer — relationer som sällan fångas av traditionella bibliometriska mått men som kan avslöja viktiga mönster i akademisk kunskapsöverföring.
Handledar-/opponentnätverket är separat från kartan för internationellt samarbete. Kartan bygger på samförfattarskap mellan författaraffilieringar, medan handledar-/opponentrelationer visas i nätverket nedan.
Insikter
108 forskare har handlett eller
opponerat över lärosätesgränser. Starkaste kopplingen: Högskolan Dalarna
– Karlstads universitet (Kopplingsstyrka: 6). Baserat på 80.6% av
avhandlingar med identifierbara handledare.
Nätverket baseras på handledar- och opponentrelationer extraherade från SwePub-poster. Kopplingsstyrkan beräknas som (antal handledningar × 2) + (antal opponeringar × 1). Viktningen (2:1) är en Bifrost-konvention som speglar att handledning är en längre och djupare samarbetsrelation än opponering. Metoden saknar bibliometrisk etablerad praxis; den är utvecklad specifikt för Bifrost.
Viktningen handledare:opponent (2:1) är en Bifrost-konvention för att spegla handledarens större roll i avhandlingsprocessen. Detta är inte etablerad bibliometrisk praxis.
Insikter
293 lärosäten bidrar. Stockholms
universitet, Göteborgs universitet och Karlstads universitet står för 30
% — en bred fördelning.
Översikt av det internationella samarbetet baserat på medförfattarskap och affilieringar i publikationerna.
Obs: internationell andel beräknas enbart från författarnas affilieringsland. Konferensort, publiceringsland och annan metadata räknas inte som internationellt samarbete.
Insikter
49 länder representerade i samarbeten.
Sverige, Storbritannien och Finland är vanligast. 10.4 % av
publikationerna har internationella medförfattare — ökning från 7 %
(2007–2016) till 14 % (2017–2026).
Baserat på medförfattares affilieringsland.
Insikter:
Nätverket omfattar 64 lärosäten med
178 samarbetsrelationer. Det starkaste samarbetet är mellan Stockholms
universitet och Uppsala universitet (20 gemensamma publikationer).
Karlstads universitet har flest samarbetspartners (11 st).
Kartan visar främst samförfattarskap mellan lärosäten. Handledar-/opponentkopplingar redovisas som separata nätverksrelationer och kan vara färre, eftersom endast poster med tydlig institutionskoppling kan inkluderas.
Utforska vilka ämneskategorier som finns representerade i datasetet. Notera att publikationer som regel har flera kategorier. Därför är det regel, inte undantag, att procentsatserna tillsammans utgör mer än 100%. Om x är 100% och y är 15% så betyder det att samtliga publikationer kategoriserats som x, och av dem har 15% också kategoriserats som y.
Insikter
Samhällsvetenskap dominerar (83 %).
Ämnesbredden har ökat — forskningen har blivit mer diversifierad
(1970–2026, H: 0.47 → 0.63). Måttlig interdisciplinaritet — forskningen
kombinerar närliggande ämnesområden. Rao-Stirling: 0.583 (där 0 =
enhetligt ämne, 1 = maximal spridning). Baserat på 5 HSV-huvudområden
(UKÄ-klassificering).
Rao-Stirling
(Stirling, 2007)
Shannon H (jämnhetsindex) mäter hur jämnt fördelade publikationerna är över ämnesområden. Värdet 1.00 innebär perfekt jämnhet; lägre värden indikerar dominans av enskilda områden. Rao-Stirling mäter interdisciplinaritet genom att väga både fördelningen och det taxonomiska avståndet mellan ämnesområden enligt UKÄ:s klassificering. Skalan går från 0 (alla publikationer i samma ämne) till 1 (maximal spridning över avlägsna ämnesområden).
Andel av totala publikationer per år (%). Notera att en publikation kan tillhöra flera kategorier.
Under perioden 1965–2026 saknar 7.7% (153 av 1 996) publikationer ämnesklassificering på denna nivå.
Andel av totala publikationer per år (%). Notera att en publikation kan tillhöra flera kategorier.
barn; socialvetenskap; learning; pedagogical work; historieämnen; lärande; språkvetenskap; etnicitet; nordiska språk; genus; history of ideas; övrig samhällsvetenskap; ekonomi; bildkonst; mathematics; teknikhistoria; social psychology; socialpsykologi; vårdvetenskap; idrottsvetenskap; biblioteks- och informationsvetenskap; socialmedicin; elektronik; artificial intelligence (ai); teknikvetenskap; idrott
Insikter
Bred nyckelordsprofil — ingen enskild
term dominerar (HHI: 5e-04 — Herfindahl-Hirschman Index, där 0 = perfekt
jämn fördelning, 1 = en term dominerar helt). Vanligast är “social
studies” som förekommer i 4 % av publikationerna, fördelat över totalt
4986.
citizenship; citizenship education; civic education; civics; education; humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik; humanities and social science education; samhällskunskap; social science education; subject learning and teaching; subject-specific education; teaching and learning with specialisation in the social sciences education; ämnesdidaktik; ämnesdidaktik med inriktning mot de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
Färger indikerar frekvenskvantiler inom detta dataset.
Röd: Högsta frekvens (4-3.22%); Blå: Hög frekvens (3.22-2.44%); Grön: Medelhög frekvens (2.44-1.66%); Orange: Låg frekvens (1.66-0.88%); Grå: Lägsta frekvens (0.88-0.1%)
Sjunkande nyckelord: democracy, gender
Inga stigande trender identifierades. Nedan visas istället djupanalys av sjunkande keywords. Dessa kan indikera ämnesområden som minskar i aktualitet eller forskningsintresse.
Trendstart: 2002 (3 publ.)
Drivande aktörer:
Samvarierande keywords:
Mest citerade:
Trendstart: 2004 (3 publ.)
Drivande aktörer:
Samvarierande keywords:
Mest citerade:
Följande keywords hade perioder av hög aktivitet tidigare men har sedan avtagit. Analysen visar när de var som mest aktiva, vad som drev intresset, och hur aktiviteten utvecklats sedan dess.
Burst-period: 2009–2012 (måttlig burst)
Toppår: 2011 (6 publ.)
Drivande aktörer under perioden:
Samvarierande keywords: ämnesdidaktik, civics, samhällskunskap
Nuvarande status: Minskande
Burst-period: 2018–2022 (måttlig burst)
Toppår: 2019 (7 publ.)
Drivande aktörer under perioden:
Samvarierande keywords: social studies, samhällskunskap, civics
Nuvarande status: Stigande
Burst-period: 2013–2020 (måttlig burst)
Toppår: 2015 (6 publ.)
Drivande aktörer under perioden:
Samvarierande keywords: education, citizenship education, moral education
Nuvarande status: Stabil
Burst-period: 2020 (måttlig burst)
Toppår: 2020 (12 publ.)
Drivande aktörer under perioden:
Samvarierande keywords: labour market integration, immigrant integration, citizenship
Nuvarande status: Stabil
Burst-period: 2019–2020 (måttlig burst)
Toppår: 2019 (13 publ.)
Drivande aktörer under perioden:
Samvarierande keywords: teaching and learning, teaching and learning with specialisation in the social sciences education, ämnesdidaktik med inriktning mot de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
Nuvarande status: Stabil
Heatmappen visar hur ofta nyckelord förekommer tillsammans i samma publikationer. Szymkiewicz-Simpson-koefficienten (0-1) mäter överlappningen mellan två nyckelord i förhållande till det minst frekventa ordets förekomst. Röda asterisker (✱) i rutornas övre högra hörn markerar statistiskt signifikanta samförekomster (p < 0.05).
Nyckelord som ofta förekommer tillsammans i samma publikationer bildar tematiska kluster. Tabellen nedan sammanfattar klustren; den interaktiva grafen visar relationerna visuellt.
Frekvensen av enskilda ord i datasetet som helhet. Ord har hämtats från titel, abstract och keywords. “Frekvens” är totala användningar, inklusive antal omnämningar i en och samma text, medan “publikationer” är antalet unika texter var ordet förekommer.
Insikter
De 5 vanligaste orden (efter andel
publikationer) är: “education” (85%), “citizenship” (53%), “social”
(46%), “school” (32%), “swedish” (30%). Dessa mönster speglar
datasettets tematiska kärna. Observera att geografiska markörer som
“swedish” är vanliga i akademiska metadata och speglar publikationernas
nationella anknytning snarare än forskningsämnet.
Notis: Datasetet innehåller 26905 rader. För bästa prestanda visas endast de 8000 med högst frekvens i tabellen.
Här visas summering av ordstammar, alltså delar av ord, i datasetet som helhet. Ord har hämtats från titel, abstract och keywords. “Frekvens” är totala användningar, inklusive antal omnämningar i en och samma text, medan “publikationer” är antalet unika texter var ordet förekommer.
Dessa trender är indikativa och kompletterar keyword-analysen ovan.
Metodologisk notering: Ordfrekvensanalys baseras på enskilda ord extraherade från titel, abstract och keywords. Till skillnad från författarvalda keywords kan enskilda ord vara mer brusiga och tvetydiga — till exempel kan ordet ‘system’ förekomma i både tekniska och samhällsvetenskapliga sammanhang, medan keywordet ‘adaptive systems’ är mer precist. Striktare trösklar används (minst 10 förekomster, korrelation > 0.5) och akademiska stoppord är exkluderade.
Stigande/sjunkande visar trender över tid (Spearman-korrelation). Nya/försvinnande visar livscykel — när ord började eller slutade användas.
Stigande ord: agency, al, civic, classroom, classrooms, competences, content, critical, critically, design
…och 37 ord till
Sjunkande ord: 1980s, 2000s, accessible, accounts, achieving, active, actual, adapt, additional, adds
…och 871 ord till
Nya ord (först sett 2012 eller senare): 10.1080, 1970s, academics, accompanying, accountability, accounts, achievements, acts, administrative, adopting
…och 334 ord till
Analyserade 2707 ord (minst 10 förekomster, minst 5 år).
Analysen nedan sammanfattar citeringar i datasetet och visar trender över tid, per forskare och för de mest citerade verken.
Informationen om publikationer har hämtats från SwePub och berikats med citeringsdata från OpenAlex.
Notera:
Citeringsdata är ackumulerade
totalsummor hämtade från OpenAlex — de visar hur många gånger varje
publikation citerats sedan den publicerades, inte enbart citeringar
mottagna under fokusåret. Publikationer från senare år har haft kortare
tid att ackumulera citeringar, vilket bör beaktas vid jämförelser mellan
år.
Insikter
1990 publikationer har totalt 10 676
citeringar (snitt 5.4/publikation). 75.3 % är ociterade. Mest citerad
(440 cit): Olsson, Lars E;Gärling, Tommy;Ettema, Dick;Friman,
Margareta;Fujii, Satoshi (2012). Happiness and Satisfaction with work
commute. Social Indicators Research. https://doi.org/10.1007/s11205-012-0003-2
Stapeldiagrammet visar hur citeringar har fördelats per år och segmenten motsvarar publikationer.
Medelvärde: 31 citeringar per forskare. Tabellen längre ner visar topp 5 mest citerade publikationer per forskare och totalsumman avser samtliga citeringar.
Visualisering och tabell över citeringar per forskare där varje stapel byggs upp av forskarens publikationer.
Diagrammet visar de 50 mest citerade forskarna av totalt 784. Se tabellen för hela listan.
Medelvärde: 17 citeringar per publikation. Diagrammet visar de 15 mest citerade publikationerna. Tabellen listar samtliga publikationer med citeringar.
De publikationer i datasetet som har flest citeringar, visualiserade med staplar där segmenten visar citeringar per år.
OA-analysen baseras på 626 publikationer med DOI som matchats mot OpenAlex (31% av totalt 1996). 1318 publikationer saknar DOI och ingår därför inte i OA-statistiken.
Insikter
OA-andelen gick från 0 % till 73%
(+73.3 procentenheter) under perioden 2000–2026. Hybrid stod för den
största ökningen (+14.5 procentenheter). Green OA utgör 13.6 % av alla
publikationer — tillgängliga via öppet arkiv efter embargoperiod
(typiskt 6–12 månader); nyare publikationer kan ännu inte vara fritt
tillgängliga. Diamond OA (inga avgifter för vare sig författare eller
läsare) utgör 16.8 %.
Notera:
621 av 678 publikationer med DOI
matchades mot OpenAlex och fick OA-status (91.6%). OA-status är hämtad
från OpenAlex (baserad på Unpaywall). OA-status kan vara retroaktivt
klassificerad.
Första doktorsavhandlingen i datasetet är från år 1965, Samhällskunskap som skolämne: målsättningar, kursinnehåll och arbetssätt på den grundläggande skolans högstadium Bromsjö, Birger. Sedan dess och fram till 2026 har totalt 181 avhandlingar registrerats. Av dem är 150 doktorsavhandlingar och 31 licentiatavhandlingar.
En komplett lista av sökningens resultat. Initialt sorterat efter år (fallande) och författare (stigande). Ändra ordningen vid kolumnrubriken. Sökning kan göras över alla visade fält.
Hicks, D., Wouters, P., Waltman, L., de Rijcke, S., & Rafols, I (2015). Bibliometrics: The Leiden Manifesto for research metrics. Nature, 520(7548), 429–431. https://doi.org/10.1038/520429a
Kleinberg, J (2003). Bursty and hierarchical structure in streams. Data Mining and Knowledge Discovery, 7(4), 373–397. https://doi.org/10.1023/A:1024940629314
Newman, M. E. J (2004). Analysis of weighted networks. Physical Review E, 70(5), 056131. https://doi.org/10.1103/PhysRevE.70.056131
Sen, P. K (1968). Estimates of the regression coefficient based on Kendall’s tau. Journal of the American Statistical Association, 63(324), 1379–1389. https://doi.org/10.2307/2285891
Serrano, M. Á., Boguñá, M., & Vespignani, A (2009). Extracting the multiscale backbone of complex weighted networks. Proceedings of the National Academy of Sciences, 106(16), 6483–6488. https://doi.org/10.1073/pnas.0808904106
Stirling, A (2007). A general framework for analysing diversity in science, technology and society. Journal of The Royal Society Interface, 4(15), 707–719. https://doi.org/10.1098/rsif.2007.0213
Traag, V. A., Waltman, L., & Van Eck, N. J (2019). From Louvain to Leiden: guaranteeing well-connected communities. Scientific Reports, 9, 5233. https://doi.org/10.1038/s41598-019-41695-z
Van Eck, N. J., & Waltman, L (2009). How to normalize cooccurrence data? An analysis of some well-known similarity measures. Journal of the American Society for Information Science and Technology, 60(8), 1635–1651. https://doi.org/10.1002/asi.21075
Wilson, E. B (1927). Probable inference, the law of succession, and statistical inference. Journal of the American Statistical Association, 22(158), 209–212.