Nyckeltalen sammanfattar rapportens centrala indikatorer. Alla värden beräknas från det underliggande datamaterialet och avser hela perioden om inget annat anges. Procentandelar (refereegranskat, Open Access, internationellt samarbete) beräknas som andel av totalt antal publikationer per år.
Procentuell förändring visas inte när basvärdet understiger 10 enheter, eftersom små bastal ger statistiskt instabila procenttal (Hicks et al., 2015, princip 8; jfr CDC:s regel om n < 16). Absoluta tal visas istället.
Perioden 1974–2026 omfattar 2 787 publikationer från 1 221 forskare (SwePub). Under perioden syns två parallella trender: en rörelse mot refereegranskning och en övergång till öppet tillgänglig publicering. Samförfattarskapet har ökat, från i genomsnitt 1.4 till 1.7 medförfattare per publikation.
Under perioden 1974-2025 var den genomsnittliga årliga tillväxttakten (CAGR) +10.5%. Trenden är ökande (statistiskt signifikant; p < 0.05). Följande år hade ovanligt hög publiceringsaktivitet: 2018, 2023.
Utforska vilka ämneskategorier som finns representerade i datasetet. Notera att publikationer som regel har flera kategorier. Därför är det regel, inte undantag, att procentsatserna tillsammans utgör mer än 100%. Om x är 100% och y är 15% så betyder det att samtliga publikationer kategoriserats som x, och av dem har 15% också kategoriserats som y.
Insikter
Humaniora och konst dominerar (53 %).
Ämnesbredden är stabil (1974–2026, H: 0.69 → 0.69). Forskningen är
markant interdisciplinär — den kombinerar ämnesområden som är
taxonomiskt avlägsna. Rao-Stirling: 0.677 (där 0 = enhetligt ämne, 1 =
maximal spridning). Baserat på 2 HSV-huvudområden
(UKÄ-klassificering).
Shannon H (jämnhetsindex) mäter hur jämnt fördelade publikationerna är över ämnesområden. Värdet 1.00 innebär perfekt jämnhet; lägre värden indikerar dominans av enskilda områden. Rao-Stirling mäter interdisciplinaritet genom att väga både fördelningen och det taxonomiska avståndet mellan ämnesområden enligt UKÄ:s klassificering. Skalan går från 0 (alla publikationer i samma ämne) till 1 (maximal spridning över avlägsna ämnesområden).
Andel av totala publikationer per år (%). Notera att en publikation kan tillhöra flera kategorier.
Under perioden 1974–2026 saknar 4.7% (131 av 2 787) publikationer ämnesklassificering på denna nivå.
Andel av totala publikationer per år (%). Notera att en publikation kan tillhöra flera kategorier.
Insikter
Andelen peer-reviewed: 52.1 % senaste
årtionde (2017–2026), upp från 39.4 % föregående årtioende (2007–2016).
Långsiktig trend (1974–2026): ökande. Observera att 0 %% i periodens
första år kan bero på ofullständiga metadata snarare än en faktisk
avsaknad av peer review.
2529 publikationer (91 %) vetenskapliga, 258 publikationer (9 %) övriga.
Äldre år (1974–2018) aggregerade för läsbarhet. Full tidsspan tillgänglig i dataexporten.
Forskarna listas nedan, sorterade efter vetenskaplig produktivitet.
Insikter
De 20% mest produktiva forskarna står
för 54% av publikationerna (Gini 0.39, skala: 0 = jämnt, 1 = helt
koncentrerad). Genomsnittligt antal medförfattare: 1.7 senaste årtioende
(2017–2026), upp från 1.4 (2007–2016).
Analysen nedan sammanfattar citeringar i datasetet och visar trender över tid, per forskare och för de mest citerade verken.
Informationen om publikationer har hämtats från SwePub och berikats med citeringsdata från OpenAlex.
Notera:
Citeringsdata är ackumulerade
totalsummor hämtade från OpenAlex — de visar hur många gånger varje
publikation citerats sedan den publicerades, inte enbart citeringar
mottagna under fokusåret. Publikationer från senare år har haft kortare
tid att ackumulera citeringar, vilket bör beaktas vid jämförelser mellan
år.
Insikter
2782 publikationer har totalt 4 837
citeringar (snitt 1.7/publikation). 84.3 % är ociterade. Mest citerad
(183 cit): Flensner, Karin K;Lippe, Marie Von der (2019). Being safe
from what and safe for whom?: A critical discussion of the conceptual
metaphor of “safe space”. Intercultural Education. https://doi.org/10.1080/14675986.2019.1540102
Stapeldiagrammet visar hur citeringar har fördelats per år och segmenten motsvarar publikationer.
Medelvärde: 20 citeringar per forskare. Tabellen längre ner visar topp 5 mest citerade publikationer per forskare och totalsumman avser samtliga citeringar.
Visualisering och tabell över citeringar per forskare där varje stapel byggs upp av forskarens publikationer.
Diagrammet visar de 50 mest citerade forskarna av totalt 501. Se tabellen för hela listan.
Medelvärde: 8 citeringar per publikation. Diagrammet visar de 15 mest citerade publikationerna. Tabellen listar samtliga publikationer med citeringar.
De publikationer i datasetet som har flest citeringar, visualiserade med staplar där segmenten visar citeringar per år.
OA-analysen baseras på 605 publikationer med DOI som matchats mot OpenAlex (22% av totalt 2787). 2173 publikationer saknar DOI och ingår därför inte i OA-statistiken.
Insikter
OA-andelen gick från 33.3 % till 71.4 %
(+38.1 procentenheter) under perioden 2000–2026. Hybrid stod för den
största ökningen (+19 procentenheter). Green OA utgör 4.6 % av alla
publikationer — tillgängliga via institutionella eller
ämnesrepositorier, ibland efter en embargoperiod. Diamond OA (inga
avgifter för vare sig författare eller läsare) utgör 17.2 %. Obs:
klassificeringen bygger på OpenAlex-data och kan variera beroende på
källa.
605 av 614 publikationer med DOI matchades mot OpenAlex och fick OA-status (98.5%). 2173 publikationer saknar DOI och ingår därför inte i OA-analysen.
Notera:
OA-status är hämtad från OpenAlex
(baserad på Unpaywall). Endast publikationer med DOI ingår i analysen.
OA-status kan vara retroaktivt klassificerad.
Norwegian Publication Indicator (NPI), även kallad norska listan, klassificerar publiceringskanaler i två nivåer. Nivå 2 (topp ~20 % per ämnesområde) anses vara de mest prestigefyllda kanalerna. Nivå 1 omfattar övriga godkända kanaler.
NPI-nivån är en statisk klassificering baserad på senaste tillgängliga data från Kanalregisteret (HK-dir). Historiska nivåändringar beaktas inte. Nivå 2 innebär att kanalen tillhör topp ~20 % inom sitt ämnesområde — inte att varje enskild artikel nödvändigtvis håller högre kvalitet (jfr Leiden Manifesto, princip 5).
Insikter
123 forskargrupper av ungefär lika
storlek; inget kluster dominerar. Varje forskare samarbetar i snitt med
3.1 andra (ett måttligt sammankopplat nätverk). Tydlig klusterstruktur
(Modularitet 0.99); forskarna arbetar främst inom sin egen grupp.
Nätverket är glest: bara 0.7% av alla forskarpar har en direkt
samarbetslänk.
Samförfattarskapsnätverket byggs från samförfattade publikationer. Varje nod representerar en forskare, och varje kant viktas med antal sampublikationer. Kantvikterna normaliseras med association strength (Van Eck & Waltman, 2009) före klustring med Louvains algoritm. Centralitetsmått: grad (antal samarbetspartners), samarbetsintensitet (total samförfattarfrekvens), och brobyggarvärde (weighted betweenness med inverterade vikter, Newman 2004). Nätverksdensitet mäter andelen realiserade av alla möjliga samarbeten. Terminologi: «Samarbetspartners (snitt)» = mean degree; «Klusterbildning» = modularity (Newman, 2004).
‘Samförfattade texter’ anger antalet texter författaren skrivit tillsammans med en eller flera samförfattare.
Nätverksstatistik visar centrala noder i samarbetsnätverket. Grad (degree) är antalet direkta samarbeten, medan mellanliggande centralitet (betweenness) visar vilka författare som fungerar som broar mellan olika grupper.
Notera: Grad (Degree) visar antalet unika samarbetspartners som har SwePub-ID. Författare vars samförfattare saknar SwePub-ID har inga nätverksvärden.
Den första medförfattaren som listas är den som författaren skrivit tillsammans med flest gånger. ‘Antal’ anger antal medförfattade texter med författaren. Upp till fyra ytterligare medförfattare anges, i fallande ordning efter antal medförfattarskap.
Notera: 3773 samarbeten med författare utan SwePub-ID filtrerades bort (ej visade i tabellen)
Nedan är en visualisering av datasetets 123 olika grupperingar. Färgerna anger olika grupper.
Samförfattarskapnätverket omfattar 457 forskare och 718 samarbeten. På grund av datamängdens storlek visas en förenklad version som lyfter fram de starkaste samarbetsmönstren (backbone-analys). Enskilda kopplingar med få gemensamma publikationer har utelämnats för att ge en överskådlig bild.
Varje nod representerar en forskare och varje länk ett samförfattarskap. Färgerna visar forskargrupper (kluster) identifierade via modularitetsanalys. Nodens storlek speglar antal publikationer.
Namn på författare till höger; grupp-id till höger. Du kan se storlek på grupperna och gruppernas vanligaste keywords i tabellerna som följer. En kombination av sökning och sortering kan användas för att utforska gruppmedlemskap vidare.
Tabellen är begränsad till a) grupper med fler än 3 medlemmar; b) grupper med minst ett keyword i någon publikation; c) de tio mest använda nyckelord per grupp.
Se även handledar- och opponentnätverket i forskarsektionen för en analys av akademiska samarbetsmönster bortom samförfattarskap.
Till skillnad från samförfattarskapsanalysen, som kartlägger samarbete genom gemensamma publikationer, synliggör denna sektion de akademiska nätverk som uppstår genom handledning och opponering av avhandlingar. Handledare och opponenter som verkar vid flera lärosäten utgör informella kunskapsbryggor mellan organisationer — relationer som sällan fångas av traditionella bibliometriska mått men som kan avslöja viktiga mönster i akademisk kunskapsöverföring.
Handledar-/opponentnätverket är separat från kartan för internationellt samarbete. Kartan bygger på samförfattarskap mellan författaraffilieringar, medan handledar-/opponentrelationer visas i nätverket nedan.
Varning: Affilieringsdata saknas för en stor andel av handledarna/opponenterna. Resultaten bör tolkas med försiktighet.
Insikter
45 forskare har handlett eller
opponerat över lärosätesgränser. Starkaste kopplingen: Göteborgs
universitet – Karlstads universitet (Kopplingsstyrka: 6). Baserat på
59.2% av avhandlingar med identifierbara handledare.
Rangordningen är inte tillförlitlig på grund av ofullständig data. Listan visas i alfabetisk ordning.
Nätverket baseras på handledar- och opponentrelationer extraherade från SwePub-poster. Kopplingsstyrkan beräknas som (antal handledningar × 2) + (antal opponeringar × 1). Viktningen (2:1) är en Bifrost-konvention som speglar att handledning är en längre och djupare samarbetsrelation än opponering. Metoden saknar bibliometrisk etablerad praxis — den är utvecklad specifikt för Bifrost.
Viktningen handledare:opponent (2:1) är en Bifrost-konvention för att spegla handledarens större roll i avhandlingsprocessen — detta är inte etablerad bibliometrisk praxis.
Insikter
191 lärosäten bidrar. Göteborgs
universitet, Stockholms universitet och Uppsala universitet står för 41
% — en bred fördelning.
Översikt av det internationella samarbetet baserat på medförfattarskap och affilieringar i publikationerna.
Obs: internationell andel beräknas enbart från författarnas affilieringsland. Konferensort, publiceringsland och annan metadata räknas inte som internationellt samarbete.
Insikter
33 länder representerade i samarbeten.
Sverige, Norge och Finland är vanligast. 3.4 % av publikationerna har
internationella medförfattare — ökning från 2 % (2007–2016) till 4 %
(2017–2026).
Baserat på medförfattares affilieringsland.
Insikter:
Nätverket omfattar 32 lärosäten med 59
samarbetsrelationer. Det starkaste samarbetet är mellan Göteborgs
universitet och Umeå universitet (25 gemensamma publikationer).
Göteborgs universitet har flest samarbetspartners (8 st).
Kartan visar främst samförfattarskap mellan lärosäten. Handledar-/opponentkopplingar redovisas som separata nätverksrelationer och kan vara färre, eftersom endast poster med tydlig institutionskoppling kan inkluderas.
Landsanalys baseras på medförfattares affilieringsland. Full counting innebär att varje land i en sampublikation räknas en gång.
Nätverkskartan visar samarbetsrelationer mellan lärosäten baserat på samförfattade publikationer. Nodstorlek avspeglar antal samarbetspartners, kanttjocklek avspeglar samarbetsstyrka (Saltons cosine-index).
Baserat på författares affilieringsinformation. Ofullständiga affilieringsuppgifter kan påverka resultaten.
kulturarv och kulturproduktion; religionsvetenskap/teologi; teknik och social förändring; genus; mathematics; idrott; barn; filosofiämnen; lärande; learning; history of ideas; pedagogical work; biblioteks- och informationsvetenskap; physiology; etnicitet; ekonomi; finsk-ugriska språk; socialpsykologi; social psychology; teknikhistoria; medicin; bioethics; historieämnen; idrottsvetenskap; övrig humaniora och religionsvetenskap
Insikter
Bred nyckelordsprofil — ingen enskild
term dominerar (HHI: 0.0021 — Herfindahl-Hirschman Index, där 0 =
perfekt jämn fördelning, 1 = en term dominerar helt). Vanligast är
“islam” som förekommer i 2.7 % av publikationerna, fördelat över totalt
5106.
church history; education; education and learning; educational science; fenomenologi; humaniora och religionsvetenskap; religion; religionsdidaktik; religionskunskap; religionspedagogik; religionsundervisning; religious education; religious studies and theology; sociology of religion; subject didactics; teacher education and education work; undervisning; utbildning och lärande; ämnesdidaktik
Färger indikerar frekvenskvantiler inom detta dataset.
Röd: Högsta frekvens (2.7-2.18%); Blå: Hög frekvens (2.18-1.66%); Grön: Medelhög frekvens (1.66-1.14%); Orange: Låg frekvens (1.14-0.62%); Grå: Lägsta frekvens (0.62-0.1%)
Sjunkande nyckelord: islam, religionssociologi, kyrkohistoria, skola, study of religions
Inga stigande trender identifierades. Nedan visas istället djupanalys av sjunkande keywords. Dessa kan indikera ämnesområden som minskar i aktualitet eller forskningsintresse.
Burst-perioder:
Trendstart: 2006 (7 publ.) (från första burst)
Drivande aktörer:
Samvarierande keywords:
Mest citerade:
Trendstart: 1990 (3 publ.)
Drivande aktörer:
Samvarierande keywords:
Mest citerade:
Burst-perioder:
Trendstart: 2014 (6 publ.)
Drivande aktörer:
Samvarierande keywords:
Mest citerade:
Trendstart: 2009 (3 publ.)
Drivande aktörer:
Samvarierande keywords:
Mest citerade:
Trendstart: 2009 (3 publ.)
Drivande aktörer:
Samvarierande keywords:
Mest citerade:
Följande keywords hade perioder av hög aktivitet tidigare men har sedan avtagit. Analysen visar när de var som mest aktiva, vad som drev intresset, och hur aktiviteten utvecklats sedan dess.
Burst-period: 2006–2010 (måttlig burst)
Toppår: 2009 (11 publ.)
Drivande aktörer under perioden:
Samvarierande keywords: islamologi, islamology, education
Nuvarande status: Minskande
Burst-period: 2014–2020 (måttlig burst)
Toppår: 2016 (8 publ.)
Drivande aktörer under perioden:
Samvarierande keywords: historia med utbildningsvetenskaplig inriktning, church history, kyrkohistoria
Nuvarande status: Stigande
Burst-period: 2015–2020 (måttlig burst)
Toppår: 2016 (8 publ.)
Drivande aktörer under perioden:
Samvarierande keywords: history of education, church history, kyrkohistoria
Nuvarande status: Stabil
Burst-period: 2018–2020 (måttlig burst)
Toppår: 2018 (10 publ.)
Drivande aktörer under perioden:
Samvarierande keywords: innovativt lärande, religious education, post-secular
Nuvarande status: Stabil
Burst-period: 2018–2020 (måttlig burst)
Toppår: 2018 (9 publ.)
Drivande aktörer under perioden:
Samvarierande keywords: innovative learning, religious education, post-secular
Nuvarande status: Stabil
Heatmappen visar hur ofta nyckelord förekommer tillsammans i samma publikationer. Szymkiewicz-Simpson-koefficienten (0-1) mäter överlappningen mellan två nyckelord i förhållande till det minst frekventa ordets förekomst. Röda asterisker (✱) i rutornas övre högra hörn markerar statistiskt signifikanta samförekomster (p < 0.05).
Nyckelord som ofta förekommer tillsammans i samma publikationer bildar tematiska kluster. Tabellen nedan sammanfattar klustren; den interaktiva grafen visar relationerna visuellt.
Frekvensen av enskilda ord i datasetet som helhet. Ord har hämtats från titel, abstract och keywords. “Frekvens” är totala användningar, inklusive antal omnämningar i en och samma text, medan “publikationer” är antalet unika texter var ordet förekommer.
Insikter
De 5 vanligaste orden (efter andel
publikationer) är: “education” (55%), “religious” (36%), “religion”
(26%), “educational” (18%), “swedish” (17%). Dessa mönster speglar
datasettets tematiska kärna. Observera att geografiska markörer som
“swedish” är vanliga i akademiska metadata och speglar publikationernas
nationella anknytning snarare än forskningsämnet.
Notis: Datasetet innehåller 29086 rader. För bästa prestanda visas endast de 8000 med högst frekvens i tabellen.
Här visas summering av ordstammar, alltså delar av ord, i datasetet som helhet. Ord har hämtats från titel, abstract och keywords. “Frekvens” är totala användningar, inklusive antal omnämningar i en och samma text, medan “publikationer” är antalet unika texter var ordet förekommer.
Dessa trender är indikativa och kompletterar keyword-analysen ovan.
Metodologisk notering: Ordfrekvensanalys baseras på enskilda ord extraherade från titel, abstract och keywords. Till skillnad från författarvalda keywords kan enskilda ord vara mer brusiga och tvetydiga — till exempel kan ordet ‘system’ förekomma i både tekniska och samhällsvetenskapliga sammanhang, medan keywordet ‘adaptive systems’ är mer precist. Striktare trösklar används (minst 10 förekomster, korrelation > 0.5) och akademiska stoppord är exkluderade.
Stigande/sjunkande visar trender över tid (Spearman-korrelation). Nya/försvinnande visar livscykel — när ord började eller slutade användas.
Stigande ord: act, christianity, communities, compulsory, content, crisis, critical, critically, curriculum, dimensions
…och 28 ord till
Sjunkande ord: 1980s, 1990s, academy, accepting, achieve, achieving, acquire, acting, adaptation, adolescents
…och 919 ord till
Nya ord (först sett 2014 eller senare): assigned, attacks, believers, biesta, biology, combine, competences, complement, complexities, conveying
…och 63 ord till
Försvinnande ord (ej sett sedan 2014): islamologi, islamology
Analyserade 2478 ord (minst 10 förekomster, minst 5 år).
Första doktorsavhandlingen i datasetet är från år 1986, On some Orderings of Extensions of Arithmetic Bennet, Christian. Sedan dess och fram till 2025 har totalt 152 avhandlingar registrerats. Av dem är 140 doktorsavhandlingar och 12 licentiatavhandlingar.
En komplett lista av sökningens resultat. Initialt sorterat efter år (fallande) och författare (stigande). Ändra ordningen vid kolumnrubriken. Sökning kan göras över alla visade fält.